Uppdatering av data pågår
Just nu pågår en uppdatering av webbplatsens data. Viss data kan därför vara felaktig under uppdateringen. Publicering av ny data på Openaid sker varje månad. Datum för den senaste uppdateringen finns längst ner på sidan. Kontakta openaid@sida.se vid frågor.
UNDRR 2021-2025
Insats-ID : SE-0-SE-6-14070På denna webbplats visas öppna data om det svenska biståndet, som visar när, till vem och för vilket ändamål svenskt biståndsmedel betalas ut, samt vad det har gett för resultat. Denna sida innehåller information om en av de insatser som finansieras med svenskt bistånd.
Sendairamverket är ett globalt överenskommet ramverk för arbete med katastrofriskreducering. Ramverket har antagits av FNs medlemsländer och beslutats av FNs generalförsamling. Syftet med ramverket, som ämnas implementeras över perioden 2015-2030, är att koordinera och utveckla det globala arbetet med katastrofriskreducering samt att stödja länder och lokalsam...
Läs hela beskrivningenFrån
- B032 - Bidrag till finansieringsmekanismer med flera givare och endast en implementerande organisation
Mer om insatsen
Sendairamverket är ett globalt överenskommet ramverk för arbete med katastrofriskreducering. Ramverket har antagits av FNs medlemsländer och beslutats av FNs generalförsamling. Syftet med ramverket, som ämnas implementeras över perioden 2015-2030, är att koordinera och utveckla det globala arbetet med katastrofriskreducering samt att stödja länder och lokalsamhällen i att utveckla och stärka sin planering och hantering av katastrofriskreducering. FNs organ för katastrofriskreducering, United Nations Office for Disaster Risk Reduction (UNDRR), har fått mandatet av FN att implementera Sendairamverket och leder därmed detta arbete. UNDRR har efterfrågat finansiellt stöd från Sida för perioden 2021-2025 för sitt arbete, vilket Sida ställt sig positiv till. Syftet med denna Sida-insats är därmed att stödja UNDRRs globala arbete med katastrofriskreducering. Stödet omfattar totalt 175 000 000 SEK jämnt fördelat över perioden 2021-2025 och ska för året 2021 stödja UNDRRs strategiska ramverk 2016-2021 med tillhörande programplan och -budget för 2020-2021. För åren 2022-2025 ska bidraget stödja UNDRRs strategiska ramverk 2022-2025 med tillhörande programplan och -budget för 2022-2023 samt motsvarande kommande programplan och -budget för 2024-2025. UNDRRs förväntade budgetbehov för perioden är USD 270 000 000. Eftersom de flesta givare erbjuder relativt kortsiktiga stöd (1-2 år) har UNDRR än så länge säkrat endast en mycket begränsad del av detta 5-åriga förväntade budgetbehov. UNDRRs verksamhet, vilket Sidas stöd kommer bidra till, är indelat i fyra områden: 1. Stöd till länder att använda kvalitativa analyser och data för att reducera risker samt fatta riskinformerade beslut; 2. Stöd till beslutsfattande för katastrofriskreduceringsaktiviter på global, regional, nationell och lokal nivå; 3. Katalysera investeringar och genomförande av katastrofriskreduceringaktiviter genom partnerskap och samarbeten med en bredd av aktörer; 4. Mobilisera nationella förvaltningar och andra aktörer, genom påverkan och kunskapsdelning, för att integrera katastrofriskreducering som en central komponent för hållbar utveckling; Sammantaget avser insatsen leda till minskade ekonomiska förluster samt att färre personer drabbas på grund av naturkatastrofer, genom att länder sänkt risknivåer samt byggt kapacitet att hantera naturkatastrofer och kriser.
Här visas alla aktiviteter kopplade till insatsen. Klicka på en enskild aktivitet för att se fördjupad information.
Totalt 0 SEK fördelat på 0 aktiviteter
Här presenteras en lista över alla utbetalda transaktioner för en specifik insats. Varje betalning kan spåras till en särskild aktivitet. Negativa belopp indikerar att det skett en återbetalning.
0 transaktioner
Inga transaktioner tillgängliga för denna insats
0 insatsdokument
Nedladdningslänk |
---|
Inga insatsdokument tillgängliga för denna insats
Resultat
Sidhänvisning referrerar till: UNDRR (2023), Annual Report 2022, United Nations Office for Disaster Risk Reduction (UNDRR). Resultaten bidrar till Strategimål: Stärkt anpassningsförmåga och motståndskraft mot klimatförändringar och naturkatastrofer 2022 var ett betydelsefullt år för DRR på den mellanstatliga och globala arenan. Behovet av att integrera DRR i hållbar utveckling är ett centralt budskap i Sendairamverket och i UNDRR:s övergripande arbete. S25 Som ett erkännande av det föränderliga landskapet av på varandra efterföljande och sammanlänkade risker och kopplingarna mellan biologisk mångfald, klimatförändringar och motståndskraft, ökade UNDRR 2022 sitt engagemang i miljöfrågor. I synnerhet arbetade UNDRR med att bygga nya partnerskap för att stärka sammankopplingarna med Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework (GBF). För första gången deltog UNDRR i mellanstatliga möten med anknytning till konventionen om biologisk mångfald, och under andra halvan av 2022 var UNDRR ordförande för Partnership for Environment and Disaster Risk Reduction (PEDRR). Under 2022 slutförde UNDRR konsultationerna för halvtidsutvärderingen av Sendairamverket. Utvärderingen har inneburit en inkluderande multiaktörsprocess som förutom statliga institutioner och myndigheter även inkluderat konsultationer med civilsamhället. Utvärderingen har förutom konsultationer och intervjuer också analyserat policys och strategiska dokument. Utvärderingen presenterades under Q1 2023. En lärdom från processen har enligt UNDRR varit att tydligare förankra koncept och retorik hos medlemsstaterna. Processen hade försvårats av olika begreppsuppfattningar hos medlemssländerna till exempel vad gäller jämställdhet (och hur det är integrerat i Sendairamverket och vikten generellt inom DRR), Anticipatory Action med flera. Förslag framåt är att fokusera på praktiken, vad begrepp och koncept betyder i praktiken och att medlemsstater behöver vara mer involverade i UNDRRs verksamhet. Enligt UNDRR finns det delade uppfattningar om att koppla ihop och integrera de politiska ramverken (som Kunming-Montreal protokolet, SDG agendan och Paris avtalet med Sendairamverket) och diskussionerna kring detta i processen för halvtidsutvärderingen var emmellanåt tuffa och vägen framåt för att arbeta mer integrerat bedöms därför bli viktig men utmanande (bilateralt årsmöte UNDRR Sida 2023-06-19). Nedan resultat är organiserade efter prioriterade underområden till strategimålet identifierade i strategiplanen. Stärka institutioners och lokalsamhällens förmåga att genom kunskap, verktyg och resurser för att hantera klimatförändringarna, inklusive stärkandet av sociala trygghetssystem och resilient och miljömässigt hållbar livsmedelsproduktion. En av de stora händelserna för DRR och UNDRR 2022 var den Globala Plattformen för DRR på Bali, Indonesien. Plattformen var ett startskott för, och lade grunden till, halvtidsutvärderingen av Sendairamverket. Eventet samlade över 5000 personer från myndigheter, regeringar, och civilsamhälle och resulterade i ett dokument (The Bali Agenda for Resilience) med rekommendationer om hur arbetet med att implementera Sendairamverket kan intensifieras. Intresset och förståelsen för UNDRR:s övergripande tillvägagångssätt för katastrof- och klimatriskhantering (CRM) för integrerad planering, som förankrar nödvändigheten att sammanföra DRR-policyer och policyer för anpassning till klimatförändringar, ökar globalt. Till exempel har Maldiverna åtagit sig en integrerad nationell anpassnings- och DRR-plan, medan flera afrikanska och arabiska stater arbetar för att säkerställa en starkare integration mellan katastrofriskminskning och klimatanpassning. (s15) Inom det första målet i UNDRRs strategi (1. Länder använder kvalitativa analyser och data för att reducera risker samt fatta riskinformerade beslut;) fick under 2022, 75 länder tekniskt stöd för att: sammanställa nationell riskdata, med en riskansvarig utplacerad för att stödja riskrelaterade arbeta tvärs över intressenter, dra nytta av tekniska workshops och rundabordssamtal, och mottagande riskrelaterade nationellt specifika spotlight-rapporter och relaterat tekniskt stöd och verktyg. Av de länder som tar emot tekniskt bistånd har 31 länder och 6 regionala kommissioner tillämpat stöd till beslutsfattande och har utfärdade rapporter inklusive humanitära Programcykler (HPC), Landsanalys (CCA), DDR-planer, nationella stresstester för katastrofhantering eller andra officiella regeringsplaner och policyer som direkt inkluderade teknisk risk information och/eller analys tillhandahållen av UNDRR. (s11) Mobilisering av kapital för anpassning samt att klimatfinansiering når den lokala nivån Ett genombrott inom utvecklingsfinansiering kom i resultatdokument från FN:s ekonomiska och sociala råds forum för finansiering för utveckling, där regeringar åtog sig att anpassa integrerade nationella finansieringsramar för hållbar utveckling med nationella DRR-strategier och Sendai-ramverket. (s25). UNDRR leder en samordningsgrupp inom FN för att implementera FNs plan för DRR och resilience (UN Plan of Action for Resilience). Gruppen består av 40 FN organ och planen syftar till maximera effekten av det gemensamma FN arbetet för att stödja länder i stärkandet av katastrof och klimatrisk informerad utveckling samt humanitär planering. Via samordningsfunktionen ges stöd och policyrekomendationer för att integrera DRR och stödja stater att ta informerade beslut. 39 FN organisationer rapporterade 2022 att de implementerat planen för DRR och resiliens. (s29) UNDRR har även arbetat med fastighetssektorn för att öka medvetenheten kring förebyggande och resiliens. Under 2022 lanserades Real Estate Resilience Tool som UNDRR har utvecklat i partnerskap med den internationella fastighets federationen för att hjälpa ägare, investerare och utvecklare att prioritera förebyggande och resiliens framför katastrofhantering. UNDRR har under året också slutit ett avtal med den internationella fastighetssektorn i arabstaterna (FIABCI) med syftet att arbeta tillsammans för att implementera Sendairamverkets principer inom sektorn. (s30) För att stödja micro, små och mellanstora företag som är särskilt utsatta för chocker och risker till stor del pga deras låga finansiella resiliens och brist på kunskap, testade UNDRR verktyget Quick Risk Estimation i Filippinerna och Thailand. Verktyget hjälper användaren att uppskatta generella risknivåer. (s30) Stärka innovationsförmågan och upptaget av framgångsrika innovationer inom anpassning samt att främja utveckling och användning av naturbaserade lösningar UNDRR har arbetat aktivt med Making Cities Resilient (MCR2030) och har bland annat stöttat Sharm El Sheikh att bli en MCR 2030 resilience hub vilket den blev under COP27). MCR 2030 har vuxit avsevärt i Afrika söder om Sahara där nu 24 städer i 10 länder, 38 regionala entiteter och 10 nationella riskhanteringskontor är medlemmar. UNDRR ornda ett nationellt utbildningsevent i Maldiverna och som följd blev den första kommunen i Maldiverna medlem (Kulhduffushi City). UNDRR har även under 2022 antagit en intern strategi för att öka användningen av naturbaserade lösningar för att möta katastrof och klimatrisker. (s19) Bidra till en ökad användning av tidiga varningssystem, tillgång till klimat och geografisk data bl. a genom nyttjande av digitaliseringens möjligheter. Under 2022 har det legat ett starkt fokus på tidiga varningssystem. UNDRR har nominerats till co-lead för FNs flaggskeppsinitiativ Early Warning Systems for All tillsammans med WMO på COP27. Som höjdpunkter under året presenterar UNDRR färdigställandet av ett Early Warning center i Abuja (under ansvar av ECOWAS), samt ett nytt Emergency center i Kenya med IGAD som värd. I båda exempel har UNDRR varit instrumentella i planeringen och utformandet av centren (bilateralt årsmöte UNDRR Sida 2023-06-19). UNDRR har också under året bidragit till kartläggningen av kapaciteten kring tidiga varningssystem i Karibbien, samt stärkandet av regionala mekanismer och förbättrad regional förvaltning av systemen genom konsultationer och workshops) samt testandet av nationella aktiviteter som tex effektbaserade prognoser och föregripande åtgärder. Arbetet har resulterat i ett slutligt utkast till en strategisk plan för att avancera arbetet med tidiga varningssystem i Karibbien 2020-2030. (s33) UNDRR har arbetat för att fler länder ska använda sig av uppföljningsverktyget Sendai Framework Monitor, som samlar länders data och framsteg mot Sendairamverktets mål inkluderat data kring skador och förluster. Verktyget underlättar även länders rapporteringsbörda och UNDRR har verkat för att integrera data och informationen tvärgående i sektorer med relation till katastrofrisk. Verktyget har även underlättat inhämtning av desaggregerad data för kön, ålder och funktionsvariationer. 156 länder använder sig nu av verktyget. Stärka konfliktperspektivet inom klimatanapassning och synliggöra kopplingar mellan konflikt och klimat för att förebygga konflikt och verka fredsbyggande. UNDRR har under året fortsatt sitt arbete med att integrera riskperspektiv och planering i humanitärt, utvecklings och fredsbyggande-arbete bland annat genom att stödja integrera risk i de gemensamma landanalyserna. UNDRR har genom workshops tillsammans med OCHA i Niger, Somalia, Syd Sudan och Sudan med deltagande från flertalet FN organisationer på plats och NGOs fördjupat förståelsen för vilka faktorer som ökar risk sårbarheter och utsatthet. Arbetet har lett till en ökad riskmedvetenhet och fokus i översikten för de humanitära behoven (Humanitarian Needs Overview) och arbete pågår för att att stärka riskperspektivet i landöversikterna. (s28) Sendairamverket fokuserar bland många saker på frågan om ofrivillng förflyttning (displacement) som, även om det är en av de vanligaste effekterna av katastrofer, ofta inte förekommer i DRR strategier och policys. UNDRR har under året arbetat med kapacitetsstärkande genom sitt paket för: från ord till handling (Words into Action) med e-learnings för 11 nationella katastrof organisationer och FN resident coordinators i Asien och Stillhavsregionen.
Sendairamverket är det globalt överenskomna ramverket för arbete med katastrofriskreducering. Ramverket har antagits av FNs medlemsländer och beslutats av FNs generalförsamling. Syftet med ramverket, som ämnas implementeras över perioden 2015-2030, är att koordinera och utveckla det globala arbetet med katastrofriskreducering samt att stödja länder och lokalsamhällen i att utveckla och stärka sin planering och hantering av katastrofriskreducering. FNs organ för katastrofriskreducering, United Nations Office for Disaster Risk Reduction (UNDRR), har fått mandatet av FN att implementera Sendairamverket och leder därmed detta globala arbete. Syftet med denna Sida-insats är att stödja UNDRRs globala arbete med katastrofriskreducering. Sendairamverket har fyra fokusområden och sju mål som följs upp med specifika indikatorer. UNDRR har för ändamålet lagt fast en egen strategi för sin verksamhet. Nuvarande strategi med tillhörande verksamhetsplan är för perioden 2016-2021 och har hittills genomförts väl. UNDRR har utvecklat en ny strategi för perioden 2022-2025. Strategin har fyra delmål, vilka korresponderar till Sendairamverkets fyra fokusområden. De fyra strategimålen i UNDRRs strategi för 2022-2025 är: 1. Länder använder kvalitativa analyser och data för att reducera risker samt fatta riskinformerade beslut; Inom detta mål lägger UNDRR huvudfokus på att verka för bättre tillgång till edvidensbaserad data, verktyg och analys för systematisk riskkartering för riskinformerade beslutsunderlag. Man gör detta bl.a. genom att ge stöd till medlemsstaters tillgång till kvalitativ och evidensbaserad data och bättre samverkan mellan olika system för statistik. Detta arbete genomförs ofta av FNs landkontor. 2. Stärkt beslutsfattande för katastrofriskreduceringsaktiviter på global, regional, nationell och lokal nivå; Inom detta mål lägger UNDRR huvudfokus på att ge stöd till medlemsländer att utveckla och implementera strategier och planer för katastrofriskreducering. Vidare inom målet håller UNDRR i globala samt regionala forum för att följa upp Sendairamverkets implementering samt stärka utbytet mellan länder av goda erfarenheter inom katastrofriskreducerande arbete. UNDRR kommer även stödja integreringen av katastofriskreducering i nationella och lokala klimatanpassningsaktiviteter. UNDRR har även inom detta mål en kampanj specifikt riktat mot katastrofriskreducering i urbana områden (kallat Making Cities Resilient 2030). Inom målet ligger också arbete för ökad tillgängligheten till s.k. tidiga varningssystem. 3. Katalysera investeringar och genomförande av katastrofriskreduceringaktiviter genom partnerskap och samarbeten med berörda aktörer; Inom detta mål lägger UNDRR huvudfokus på samarbeten för att göra infrastruktur mer resilient mot katastrofer och på samarbeten för ökad finansiering för katastrofriskreducering. Arbete framför allt i fragila stater och miljöer kommer skalas upp och samverkan för partnerskap inom FN systemet ska öka. UNDRR avser samtidigt att fortsätta ge stöd till att integrera katastrofriskreducering i mellanstatliga planer och policys, inte minst för att stärka syngergierna mellan Sendairamverket och globala avtal kring klimatanpassning. 4. Mobilisera regeringar och andra aktörer, genom påverkan och kunskapsdelning, för att integrera katastrofriskreducering som en central komponent för hållbar utveckling; Inom detta mål lägger UNDRR huvudfokus på att stärka arbetet med kunskapspridande aktiviteter, t.ex. via den s.k. "Words into Action" serien. UNRR kommer även att skala upp kommunikationsarbetet via sociala plattformar och stärka spridning av evidensbaserad information gällande katastrofriskreducering. De kommer att fortsätta samverka med journalister och olika medieföretag för att nå allmänheten i ökande grad. Överlag i hela sin verksamhet har UNDRR för avsikt att verka för ökande inkludering, d.v.s. att ingen lämnas utanför; att kvinnor, män, pojkar, flickor och icke-binära från olika samhällsgrupper meningsfullt deltar på samma villkor. Detta är sedan tidigare väl formulerat i Sendairamverket men sker sällan i praktiken där minoriteter, personer som lever med funktionshinder och barn oftast exkluderas i katastrofriskreduceringsaktiviteter och beslutsfattande. UNDRRs arbete bidrar samtidigt till att flera av de globala målen inom Agenda 2030 uppnås, särskilt mål 1, mål 11, samt mål 13. Insatsen ska vid sitt slut ha bidragit till att regioner, länder och lokalsamhällen har etablerat planer och strategier, samt stärkt sin förmåga, för katastrofriskreducering. Insatsen skall även resultera i att det finns tillförlitlig evidens, goda erfarenheter samt innovativa metoder tillgängliga för regioner, länder och lokalsamhällen att fatta riskinformerade beslut för sin utveckling. Samtidigt ska sambanden mellan katastrofriskreducering och klimatanpassning i ökande grad ha integrerats i länders planer och strategier. UNDRR jobbar endast till en begränsad del själva aktivt med genomförande av praktiska katastrofriskreducerande åtgärder, t.ex. i lokalsamhällen. UNDRR har dock en viktig roll att spela för att verka för och uppmuntra, inte minst i det normativa arbetet, att finansiering för katastrofriskreducering når och tillgängliggörs den lokala nivån. Sammantaget avser insatsen leda till minskade ekonomiska förluster samt att färre personer drabbas på grund av naturkatastrofer, genom att länder sänkt risknivåer samt byggt kapacitet att hantera naturkatastrofer och kriser. Mål specifikt för tilläggskomponent Early Warning For All Komponenten omfattar tre resultatområden till stöd för genomförande av EW4All-initiativet, med följande aktiviteter uppställda: Resultatområde 1: Riktat stöd för implementering i fem länder (Moçambique, Liberia, Somalia, Haiti och Bangladesh) Initiativet erbjuder stöd till utvalda länder för inventering av existerande kapacitet och behov samt kartläggning av nyckelaktörer och initiativ som kan byggas vidare på. I detta ingår teknisk support, vägledning och kapacitetsutveckling för att stärka förvaltningsmässiga och institutionella aspekter som bidrar till respons nationellt och lokalt i syfte att kunna inrätta varningssystem på nationell nivå. Sektorsinriktat och tematiskt material kommer tas fram utifrån lämplig anpassning till respektive kontext. Arbetet kommer omfatta identifiering av best practices som kan skalas upp. Varje pelare sätter fokus på sina respektive huvudområden enligt följande: Riskkunskap (pelare 1) kommer fokusera på att ge tekniskt stöd till att utveckla standardiserad minimikapacitet hos länderna att samla in, analysera, producera och använda information om risker; hjälpa länder att få öppen tillgång till riskinformation; och tekniskt kapacitetsbyggande för att säkerställa att relevanta aktörer kan använda klimat- och annan riskinformation som underlag för beslutsfattande; Observation, övervakning, analys och prognoser (pelare 2) kommer inriktas på att tillhandahålla hydrometeorologisk inventering och expertråd. Stöd kommer också gå till uppskalning av varningsprojekt genom utformning av projektförslag anpassade till globala hydrometeorologiska standarder, mot bakgrund av klimatvetenskap som möjliggör bättre tillgång till klimatfinansiering; Kommunikation och informationsspridning (pelare 3) kommer stödja nödvändiga tekniska aspekter för stärkta tidiga varningar, riskkommunikation och spridningskanaler. En bedömning av tillgängliga kommunikationskanaler kommer att genomföras med deltagande av alla berörda parter, med hänsyn tagen till existerande utvärderingar och tillgänglig information liksom återkopplingsmekanismer för att förbättra varningssystemen, inklusive de som använder mobiltelefonnätet och andra kanaler såsom sirener och radioutsändningar. Utvärdering av vilka tekniker och kanaler som befolkningen sätter mest tilltro till kommer inkludera kostnadseffektivitet och råd angående möjliga lagstiftningsalternativ; Responsberedskap (pelare 4) fokuserar på att översätta tidiga varningar till åtgärder som räddar liv och uppehälle, utifrån uppskalning av god praxis som möjliggör beredskap och förebyggande åtgärder bland de mest utsatta samhällena. Detta inkluderar utveckling av likartade helhetssystem för tidiga varningar och förebyggande åtgärdsplaner som stärker infrastruktur och möjligheterna till evakuering. Härunder stärks även förberedelsekapacitet hos lokala myndigheter och samhällen som utrustas och tränas på varningssystem och kommunikation som utvecklats under de andra pelarna. Alla projektaktiviteter samordnas mellan pelarna, och genomförs med olika fokus från de respektive organisationerna bakom dessa. Vidareförmedling av medel sker genom UNDRR till WMO, IFRC och ITU. Resultatområde 2: Samordning och uppföljning av framsteg och spårning av investeringar mot förbättrad överensstämmelse 2.1 Samordning mellan pelarna UNDRR:s regionala kontor har stöttat EWS-relaterat arbete under många år. Alla regioner förutsätts koordinera sina pågående och nya varningssystem med EW4All, vilket inkluderar teknisk support och guidning av FN:s Resident Coordinators och Country Teams (UNCT) i de utvalda länderna, med stöd av UNDRR. Även på nationell nivå stöttar UNDRR samordningen mellan pelarna, vilket involverar kvinnoorganisationer och representanter för samhällen som är riskutsatta i respektive kontext. De planerade regionala plattformar som är schemalagda för att arrangeras under 2024 kommer erbjuda möjligheter att avancera EW4All genom diskussioner och lärande. UNDRR kommer att se till att initiativet finns med vid relevanta regionala evenemang. 2.2 Datainsamling och uppföljning Den föreslagna finansieringen kommer bidra till att den gemensamma mätning- och utvärderingsstrategin for alla pelarna också medger resultatspårning mellan dem. Detta kommer förbättra den övergripande styrningen av initiativet. Pelar-ledarna kommer tillförsäkra regelbunden översyn av de framsteg som görs i de fem länderna genom kontinuerlig övervakning och registrering av erfarenheter som rapporteras tillbaka till den koordinering mellan pelarna som sker för att förbättra framtida åtgärder. 2.3 Global finansiell spårning av investeringar i varningssystem UNDRR kommer under detta resultatområde utveckla en samsyn och översikt vad investeringar i tidiga varningssystem innebär, utveckla system för att kunna spåra och följa upp sådana investeringar för att kunna få en bättre överblick vart investeringar går, till vilka aktiviteter och vad effekterna blir. Den övergripande handlingsplanen lägger vikt vid samordning mellan existerande och planerade investeringar av internationella finansieringsinstitut, kapitalmarknader, den offentliga sektorn och ett antal andra investerar- och givarinitiativ. Resultatområde 3: Ökat engagemang genom multiaktörsforum Personer i riskgrupper, särskilt personer med funktionsnedsättningar och kvinnogrupper, utgör nyckelintressenter för inkluderande, framgångsrika varningssystem vid multi-risk. Under detta resultatområde kommer riktade insatser se till att representanter för dessa grupper engageras i planering, utformning och implementering av initiativet för så att det präglas av inkludering och tillgänglighet. 3.1 Inkluderande EW4All-möten på globala & regionala plattformar Givet UNDRR:s nyckelplacering och ansvar inom området (Sendairamverket Target G) så är detta organ väl placerat att facilitera och sammankalla olika FN-organ och organisationer liksom andra intressenter för att identifiera luckor, optimera resursnyttjande och säkra smidig implementering utan fragmentering. De globala och regionala plattformarna för katastrofriskreducering kommer utgöra de huvudsakliga tillfällena för inventering, erfarenhetsutbyte och lärande. För att säkra ett inkluderande deltagande och aktivt engagemang från regeringar och en bred skara intressenter kommer UNDRR och WMO samarrangera multiaktörsforum i kontexten av de globala och regionala plattformarna för katastrofriskreducering. 3.2 Påverkansarbete kring EW4All-initiativet med partners Ett framgångsrikt EW4All-initiativ beror till stor del på medlemsstaternas engagemang, politiskt såväl som finansiellt. Framsteg och regelbundna uppdateringar bör proaktivt delas och framhållas för transparens och ansvarstagande. Strategiskt och politiskt påverkansarbete krävs för att ge draghjälp åt fortsatt intresse för och stöd till initiativet från olika grupper av partners, inklusive givare. UNDRR:s riktade påverkansarbete förväntas samtidigt bidra till beteendeförändringar för att bättre omsätta varningar till aktiviteter ("early/anticipatory action"). Anpassade verktyg för riskkommunikation förväntas bygga kapacitet bland lokala aktörer så dessa kan sprida information på ett tydligt, relevant och genomförbart sätt. UNDRR kommer generera och uppdatera verktyg för effektiv informationsdelning och marknadsföring som del av samordningsrollen för initiativet, och dela dessa vid avgörande evenemang med partners. UNDRR leder Communication Task Force tillsammans med WMO, för att samordna utåtriktade ansatser bland pelar-ledarna och andra huvudsakliga samarbetspartners. Genom denna mekanism kan UNDRR ta fram, samla, och producera narrativ kring de effekter som initiativet har.
Svenskt bistånd i siffror och berättelser
Vill du läsa mer om vilka resultat svenskt bistånd leder till?
Rapporter från Expertgruppen för biståndsanalys och Sidas strategi- och korruptionsrapporter Berättelser om biståndets resultat Sidas årsredovisning