UNEP 2023-2025
Insats-ID : SE-0-SE-6-13295På denna webbplats visas öppna data om det svenska biståndet, som visar när, till vem och för vilket ändamål svenskt biståndsmedel betalas ut, samt vad det har gett för resultat. Denna sida innehåller information om en av de insatser som finansieras med svenskt bistånd.
Stöd till genomförande av FN:s miljöprogram (United Nations Environment Programme, UNEP) medellånga strategi för 2022–2025 och kopplade arbetsprogram, 2022–2023 och 2024–2025. UNEP:s huvuduppgifter är att främja samarbete och driva policys på miljöområdet, att övervaka miljösituationen i världen och att bidra till att sprida resultat från miljöforskning. Dessu...
Läs hela beskrivningenFrån
- B032 - Bidrag till finansieringsmekanismer med flera givare och endast en implementerande organisation
Mer om insatsen
Stöd till genomförande av FN:s miljöprogram (United Nations Environment Programme, UNEP) medellånga strategi för 2022–2025 och kopplade arbetsprogram, 2022–2023 och 2024–2025. UNEP:s huvuduppgifter är att främja samarbete och driva policys på miljöområdet, att övervaka miljösituationen i världen och att bidra till att sprida resultat från miljöforskning. Dessutom har UNEP ett samordningsansvar för miljö- och klimatfrågorna inom FN. UNEP är också värd för ett flertal sekretariat för enskilda initiativ och miljökonventioner, däribland konventionen för biologisk mångfald (UN CBD). Målet med insatsen är minska fattiga människors sårbarhet mot miljörelaterade risker och därigenom öka deras resiliens och är i linje med målsättningarna för Agenda 2030 och Decade of Action. Nuvarande medellånga strategi avser att möjliggöra ett mer integrerat och programmatiskt arbetssätt över den tredubbla planetära krisen: klimat, biologisk mångfald och föroreningar (inklusive avfall) och därmed motverka arbete i silon. UNEP har också ansvaret för att förvalta och följa upp 25 indikatorer som kopplar till följande hållbarhetsmål (SDG indikatorer); rent vatten och sanitet (mål 6), anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt (mål 8), hållbar konsumtion och produktion (mål 12), hav och marina resurser (mål 14), ekosystem och biologisk mångfald (mål 15) samt genomförande och globalt partnerskap (mål 17). Detta möjliggör för UNEP att driva en integrerad ansats i deras miljöarbete och i stödet till länder då verksamheten också omfattar mänskliga rättigheter, jämställdhet, ekonomisk tillväxt, vilket tydligt framgår av strategin. Sidas stöd bidrar till genomförandet av sex delprogram av strategin med huvuddelen till de tematiska delprogrammen för 1) klimatstabilitet för att regeringar och länder fortsätter att hålla sina åtaganden vad gäller Parisavtalet, 2) liv i harmoni med naturen för att säkra ekosystemstjänster och mänskligt befinnande samt säkra att biologisk mångfald värderas, bevaras, återställs och används på ett balanserat sätt och, 3) föroreningsfri planet genom att förbättra hälsa och människans välmående genom att förebygga, kontrollera och följa upp föroreningar. Resterande medel fördelas till tre delprogram för miljöstyrning/förvaltning, ekonomiska & finansiella transformationer och digitala transformationer, samt till de två tvärgående frågorna regionala havsprogram och katastrofer och konflikter. Sidas bidrag till genomförandet av strategin och arbetsprogram för FN:s miljöprogram är 195 miljoner SEK för tre år fr.o.m januari 2023 och det motsvarar ca 1.4% av UNEPs totala indikativa budget för genomförandet av strategin. Ungefär 49% av budgeten vidareförmedlas.
Här visas alla aktiviteter kopplade till insatsen. Klicka på en enskild aktivitet för att se fördjupad information.
Totalt 0 SEK fördelat på 0 aktiviteter
Här presenteras en lista över alla utbetalda transaktioner för en specifik insats. Varje betalning kan spåras till en särskild aktivitet. Negativa belopp indikerar att det skett en återbetalning.
0 transaktioner
Inga transaktioner tillgängliga för denna insats
0 insatsdokument
Nedladdningslänk |
---|
Inga insatsdokument tillgängliga för denna insats
Resultat
Resultatrapporteringen nedan gäller för januari-december 2022. UNEP presenterar årligen en Programme Progress Report (PPR) på relativt aggregerad nivå till samtliga medlemsländer i kommittén av permanent representation (Committee of Permanent Representatives) och den utgör den narrativa rapporteringen under Sidas programstöd till UNEP. PPR rapporterar mot UNEPs arbetsprogram (Programme of Work) som är tvååriga och den nuvarande löper 2022-2023. 1. Klimatanpassning: Genom teknisk vägledning, kapacitetsuppbyggnad, kunskapsutbyte har UNEP hjälpt 20 länder att bygga upp klimatresiliens genom att stödja: Framtagande av sårbarhetsanalyser Integrering av klimatresiliens i de nationella anpassningsplaner Mobilisering av klimatfinansiering Främja deltagandebaserade strategier Kunskapsutbyte och effektiv uppföljning. (s.4. PPR 2022). Under 2022 beviljades två bidrag från UNEP och Climate Technology Centrum and Network (CTCN) genom Adaptation Fund Climate Innovation Accelerator för projekt i Zambia (224 900 USD) och Ghana (243 807 USD). Projekten fokuserar på Slamdamtekniken ett långt band av gummi som är cirka en meter hög och två meter brett vilket skyddar samhällen från översvämningar samtidigt som de fungerar som ett lager för vatten under tider av torka (QPR JulySept 2022, sid 7). UNEP släppte rapporten Adaptation Gap Report 2022: Too Little, Too Slow som fann att finansiering och genomförande av anpassningsåtgärderna är otillräckliga. Det beräknas att cirka 160340 MdUSD årligen behövs för anpassning till 2030. År 2020, uppgick internationell finansiering till anpassning i utvecklingsländer endast till 29 MdUSD. UNEP har stött Zimbabwe i utvecklingen av sin finansieringsstrategi för den nationella anpassningsplanen (NAP). De har bidragit med att identifiera källor till anpassningsfinansiering och mobilisering av resurser för att stimulera investeringar i klimat resiliens för landets prioriterade anpassning program. UNEP stödde också Zimbabwe i att organisera ett program för kapacitetsuppbyggnad och medvetandehöjande åtgärder för integrering av klimatförändringar, samt att bygga upp politikens och beslutsfattarnas kapacitet Sammanfattande resultatuppdatering Conclusion on Performance Contribution ID: 13295 11 (23) att integrera klimatförändringshänsyn i utvecklingen av planeringsprocess för NAP (QPR JulySept 2022, sid 5). Klimat/utsläppsminskning Den Östafrikanska gemenskapen (East Africa Community EAC) genomförde den första upplagan av standarder för luftkvalitet med maximala avgasutsläppsgränser för fordon i bruk i regionen. Som ett resultat av detta, har Kenya påbörjat implementeringen av de nya standarderna i juli 2022. UNEP tillsammans med FN:s ekonomiska kommission för Europa (United Nations Economic Commission for Europe UNECE) hjälpte EAC:s sekretariat att organisera en regional utbildning om inspektion och övervakning för begagnade fordon som importeras till regionen (QPR JulySept 2022, sid 9). Inför klimatmöte COP 27 i Egypten lanserade UNEP rapporten Emissions Gap Report 2022: The Closing Window som visa att nuvarande klimatlöften lämnar världen på väg mot en global temperaturökning på 2,42,6 C under detta århundrade. En brådskande systemomfattande omvandling behövs för att komma på rätt spår till 1,5 C. I rapporten beskrivs hur denna omvandling kan göras inom elförsörjningen, industrin, transportsektorn och byggsektorn samt livsmedels och finanssystemen. 2. Natur/biomångfald: UNEP, i nära samarbete med sekretariatet för biologisk mångfald, stödde länders deltagande i förhandlingsprocessen för antagandet av KunmingMontrealramen för biologisk mångfald. UNEP gav dialogstöd i CBDprocesserna till över 79 länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet. (s.8. PPR 2022) Artificiell intelligens har använts med digitala plattformen Explorer med sex afrikanska länder: Botswana, Ghana, Kenya, Rwanda, Sydafrika och Uganda för att snabbt utveckla naturkapitalredovisning. Deltagande och utbildningen resulterade i att länderna inleder processen att utveckla nationella ekosystemräkenskaper (ecosystem accounting) (QPR JulySept, sid 7). UN Biodiversity Lab 2.0 är ett öppen digital plattform för allmännytta som utvecklats i samarbete med UNDP och Sekretariatet för konventionen om biologisk mångfald (CBD). Från och med april 2022, har över 400 kartor och data om natur, klimatförändringar och den mänskliga utvecklingen aggregerats. Det öppna data sets gör det möjligt för myndigheter och andra aktörer att få tillgång till relevant information om nya sätt att skapa insikt för naturen och hållbart utveckling i processen för lägesrapportering till CBD. Hittills har mer än 60 länder fått tillgång till plattformens uppgifter som en del av deras nationella rapportering till CBD (QPR Jan March 2022, sid 13). Sammanfattande resultatuppdatering Conclusion on Performance Contribution ID: 13295 12 (23) UNEP tillhandahåller tillsammans med partners en plattform för Afrikas ledande forskare att engagera dess politiska ledarskap och lyfta specifik kunskap om klimatförändringar, mark, jordbruk och biologisk mångfald genom projektet Climate, Land, Agriculture and Biodiversity (QPR AprilJune 2022, sid 12). 3. Föroreningar/Hållbar produktion & konsumtion: Vid UNEA5.2 antogs en historisk resolution (5/14) för att utveckla ett internationellt rättsligt bindande instrument om plastföroreningar, bland annat i den marina med ambitionen att slutföra förhandlingarna senast i slutet av 2024. Instrumentet ska baseras på en övergripande strategi som omfattar plastens hela livscykel. (s.12. PPR 2022) Forumet PlasticFree Rivers attraherade 600 deltagare från 44 länder. Under mötet antogs ett protokoll av Mekong River Commission (MRC) på övervakningen av plastföroreningar det första av sitt slag för en internationell avrinningsområde (QPR JanMarch 2022, sid 13). Partnerskapet för grön ekonomi (Partnership for Action on Green Economy PAGE) fortsätter arbeta med att stimulera transformativ ekonomi med stöd på landnivå i Marocko, Kazakstan, Indien, Argentina, Sydafrika och Mauritius. Till exempel ledde PAGE ett flerpartssamråd för att utveckla ett ramverk för inrättandet av en Centre of Excellence om cirkulär ekonomi, som syftar till att anpassa Indiens ekonomiska politik och investeringar närmare med SDG12 om ansvarsfull konsumtion och produktion. I Marocko har nationella dialoger påbörjats om övergången till grön ekonomi med interventioner kring hög påverkande sektorer med fokus på jordbruk och industri (QPR JulySept 2022, sid12). Det togs ett historiskt beslut på FN:s miljöförsamling UNEA 5.2 i mars 2022 om att initiera förhandlingar om ett globalt avtal mot plastföroreningar och att inrätta en internationell vetenskaplig panel för kemikalier och avfall som kan öka det internationella samarbetet och bidra till ökad kunskap på området. Andra resolutioner behandlade frågor som naturbaserade lösningar, cirkulär ekonomi och biologisk mångfald och hälsa (QPR AprilJune 2022, sid 6). UNEP har vidare bidragit till förhandlingarna för plastavtalet med att organisera ett forum med flera intressenter med 900 deltagare för att utbyta aktivitier relaterad till plast förorening (QPR OctDec 2022, sid 3). För att få bukt på den stora utmaningen med el avfall, har UNEP och ITU startat ett program som stödjer åtta pilotländer för att utveckla nationella strategier, policyn och regelverk för hanteringen av el avfall, samt föreskrifter, lägesbedömningar och inventering för rådgivning om utökad producent ansvar (QPR JulySept 2022, sid 9 JanMarch 2022, sid 3). Nio nya projekt har beviljats i Argentina, Belize, Burkina Faso, Demokratiska republiken Kongo, Madagaskar, Serbien, Uganda, Zambia och Zimbabwe som Sammanfattande resultatuppdatering Conclusion on Performance Contribution ID: 13295 13 (23) syftar till att stärka institutionerna på nationell nivå för en sund hantering av kemikalier och avfall. Det bidrar sammanlagt till 66 projekt, värda 17,8 miljoner i projektportföljen inom programmet för Institutionell Förstärkning för kemikalieklustret (Institutional Strengthening for the Chemical Cluster) (QPR AprilJune 2022, sid 15). I juni 2022, gick 33 små östater med initiativet för sund hantering av farligt avfall, värd en halv miljard. Initiativet leds av UNEP i samarbete med UNDP, FAO och InternAmerikanska utvecklingsbanken (IADB) med medfinansiering från viktiga partner inom den privata sektorn. Det kommer att förhindra utsläpp av över 23 000 ton giftiga kemikalier och mer än 185 000 ton marint skräp inom fem år, med fokus på sektorer som turism, sjöfart och återvinning (QPR AprilJune 2022, 16). 4. Miljöstyrning/förvaltning Genom UNEP:s "Montevideo Environmental Law Programme V", tillhandahöll UNEP teknisk och institutionell kapacitetsuppbyggnad vg "the environmental rule of law" till 13 länder i deras arbete med internationellt överenskomna miljömål. (s.20. PPR 2022) 5. Ekonomiska och finansiella transformationer Sedan 2013 har 22 länder tagit fram över 100 strategier för grön ekonomisk omvandling, från finansiering till energiomställning, till sysselsättning eller industripolitik. Partnerskapet för åtgärder för grön ekonomi (PAGE) som anordnades av UNEP tillhandahöll tekniskt bistånd och rådgivningstjänster till dessa länder. (s. 23. PPR 2022) 6. Digitala transformationer Resultat från den digitala omvandlingen, t.ex. FN:s laboratorium för biologisk mångfald (UNBL), möjliggjorde ökad tillgång till data om biologisk mångfald. Över 400 datalager för biologisk mångfald är nu tillgängliga via UNBL som används av registrerade användare från 125 länder. 11 000 personer har utbildats IRL och i webbinarier. (s. 27. PPR 2022) Ytterligare exempel på resultat: Vatten UNEP och Asian Institute of Technology lanserade (den 9 december) en teknisk rapport med titeln "COVID19 and the Water Sector" som analyserar och beskriver hur pandemin har påverkat vattensektorn och hur avloppsvatten har potential att fungera som en vaktpost för att upptäcka pågående och framtida pandemier (QPR OctDec 2022, sid 7). Energi Sammanfattande resultatuppdatering Conclusion on Performance Contribution ID: 13295 14 (23) UNEP fortsatte arbetet med kapacitetsuppbyggnad av regeringar, regionala organisationer och ickestatliga aktörer för att främja jämställdhetsmedveten förnybar energipolitik i Asien och Stillahavsområdet där det utbildades mer än 90 personer på kopplingar av jämställdhet, mänskliga rättigheter, klimatåtgärder och förnybar energi (QPR AprilJune 2022, sid19). Hav FNs Ocean Decade sekretariat godkände UNEPs Global Environment Monitoring System on Ocean and Coasts (GEMS Ocean) som ett officiellt program i UN Ocean Decade of Ocean Science for Sustainable Development 20212030. Det öppnar för experter från planetära observations, övervakningsoch modelleringssamhällen att tillsammans med slutanvändare och ett brett spektrum av intressenter att tillhandahålla ändamålsenlig nyckelinformation för beslutsfattande. UNEP har även varit engagerad i Indonesiens G20 ordförandeskap med att utveckla en National Blue Agenda Actions Partnership som leds av den Indonesiska Maritima och Investeringsministeriet och stöd till utvecklingen av en färdplan för blå ekonomi (QPR JulySept, sid 12). Uppnådda resultat kopplat till normativ dialog Den normativa dialogen med UNEP rörande fattigdomsperspektivet har hittills lett till att UNEP har fått ökad förståelse för kopplingarna mellan miljö och fattigdom/social utveckling med människan i fokus. Fattigdomsstudien som genomfördes under 2020 har varit en viktig grund för dialogen och har även i hög grad bidragit till att belysa och tydliggöra dessa kopplingar och identifiera vilka delar av verksamheten som UNEP behöver stärka upp och delvis hur det kan göras. UNEP följer rekommendationerna i fattigdomsstudien och genomför åtgärder i enlighet med dem. Den normativa dialogen rörande fattigdomsperspektivet har lett till att UNEP har fått ökad förståelse för kopplingen mellan miljö och fattigdom/social utveckling med människan i fokus. Enligt fattigdomsstudien, som finansierades av Sida 2021, följs rekommendationerna upp med att en konsulter under 2023/24 (finansierade av Sida) stödjer UNEPs verksamhet med att genomföra rekommendationerna som härrör från den oberoende översynen av UNEPs bidrag till fattigdomsminskning. Inom UNEP utvecklas en "peopleoriented approach" och "poverty environmental actions" som kommer att främja en integrerad strategi för att skapa fattigdom, miljö och klimat mål för nationella och subnationella planer, policyn, budgetar och offentliga och privat finansiering i den medellångsiktiga strategi (MTS) för 20222025. Eftersom PPR kommer sent på våren, listas resultat från de kvartal rapporter till kommittén som finns tillgänglig på UNEPs hemsida. Uppnådda resultat kopplade till strategimålen Resultaten har lagts under respektive strategimål för att underlätta strategirapportering. Mål 1: Ökad vattentrygghet genom hållbar förvaltning av sötvattenresurser och sötvattenekosystem Under 2022 beviljades två bidrag från UNEP och Climate Technology Centrum and Network (CTCN) genom Adaptation Fund Climate Innovation Accelerator för projekt i Zambia (224 900 USD) och Ghana (243 807 USD). Projekten fokuserar på Slamdam-tekniken ett långt band av gummi som är cirka en meter hög och två meter brett - vilket skyddar samhällen från översvämningar samtidigt som de fungerar som ett lager för vatten under tider av torka (QPR July-Sept 2022, sid 7). Forumet Plastic-Free Rivers attraherade 600 deltagare från 44 länder. Under mötet antogs ett protokoll av Mekong River Commission (MRC) på övervakningen av plast föroreningar det första av sitt slag för en internationell avrinningsområde (QPR Jan-March 2022, sid 13). UNEP och Asian Institute of Technology lanserade (den 9 december) en teknisk rapport med titeln "COVID-19 and the Water Sector" som analyserar och beskriver hur pandemin har påverkat vattensektorn och hur avloppsvatten har potential att fungera som en vaktpost för att upptäcka pågående och framtida pandemier (QPR Oct-Dec 2022, sid 7). Mål 2: Begränsad klimatpåverkan inklusive ökad tillgång till förnybar energi och ökad energieffktivisering Inför klimatmöte COP 27 i Egypten lanserade UNEP rapporten Emissions Gap Report 2022: The Closing Window som visa att nuvarande klimatlöften lämnar världen på väg mot en global temperaturökning på 2,4-2,6 C under detta århundrade. En brådskande systemomfattande omvandling behövs för att komma på rätt spår till 1,5 C. I rapporten beskrivs hur denna omvandling kan göras inom elförsörjningen, industrin, transportsektorn och byggsektorn samt livsmedels- och finanssystemen. Den Östafrikanska gemenskapen (East Africa Community - EAC) genomförde den första upplagan av standarder för luftkvalitet med maximala avgasutsläppsgränser för fordon i bruk i regionen. Som ett resultat av detta, har Kenya påbörjat implementeringen av de nya standarderna i juli 2022. UNEP tillsammans med FN:s ekonomiska kommission för Europa (United Nations Economic Commission for Europe - UNECE) hjälpte EAC:s sekretariat att organisera en regional utbildning om inspektion och övervakning för begagnade fordon som importeras till regionen (QPR July-Sept 2022, sid 9). UNEP fortsatte arbetet med kapacitetsuppbyggnad av regeringar, regionala organisationer och icke-statliga aktörer för att främja jämställdhetsmedveten förnybar energipolitik i Asien och Stillahavsområdet där det utbildades mer än 90 personer på kopplingar av jämställdhet, mänskliga rättigheter, klimatåtgärder och förnybar energi (QPR April-June 2022, sid19). Mål 4: Hållbara produktions-och konsumtionsmönster, inklusive omställningen till hållbara livsmedelssystem, minskade föroreningar och hållbar kemikalie-och avfallshantering Partnerskapet för grön ekonomi (Partnership for Action on Green Economy PAGE) fortsätter arbeta med att stimulera transformativ ekonomi med stöd på landnivå i Marocko, Kazakstan, Indien, Argentina, Sydafrika och Mauritius. Till exempel ledde PAGE ett flerpartssamråd för att utveckla ett ramverk för inrättandet av en Centre of Excellence om cirkulär ekonomi, som syftar till att anpassa Indiens ekonomiska politik och investeringar närmare med SDG12 om ansvarsfull konsumtion och produktion. I Marocko har nationella dialoger påbörjats om övergången till grön ekonomi med interventioner kring hög påverkande sektorer med fokus på jordbruk och industri (QPR July-Sept 2022, sid12). Det togs ett historiskt beslut på FN:s miljöförsamling UNEA 5.2 i mars 2022 om att initiera förhandlingar om ett globalt avtal mot plastföroreningar och att inrätta en internationell vetenskaplig panel för kemikalier och avfall som kan öka det internationella samarbetet och bidra till ökad kunskap på området. Andra resolutioner behandlade frågor som naturbaserade lösningar, cirkulär ekonomi och biologisk mångfald och hälsa (QPR April-June 2022, sid 6). UNEP har vidare bidragit till förhandlingarna för plastavtalet med att organisera ett forum med flera intressenter med 900 deltagare för att utbyta aktivitier relaterad till plast förorening (QPR Oct-Dec 2022, sid 3). För att få bukt på den stora utmaningen med el avfall, har UNEP och ITU startat ett program som stödjer åtta pilotländer för att utveckla nationella strategier, policyn och regelverk för hanteringen av el avfall, samt föreskrifter, lägesbedömningar och inventering för rådgivning om utökad producent ansvar (QPR July-Sept 2022, sid 9; Jan-March 2022, sid 3). Nio nya projekt har beviljats i Argentina, Belize, Burkina Faso, Demokratiska republiken Kongo, Madagaskar, Serbien, Uganda, Zambia och Zimbabwe som syftar till att stärka institutionerna på nationell nivå för en sund hantering av kemikalier och avfall. Det bidrar sammanlagt till 66 projekt, värda 17,8 miljoner i projektportföljen inom programmet för Institutionell Förstärkning för kemikalieklustret (Institutional Strengthening for the Chemical Cluster) (QPR April-June 2022, sid 15). I juni 2022, gick 33 små ö-stater med initiativet för sund hantering av farligt avfall, värd en halv miljard. Initiativet leds av UNEP i samarbete med UNDP, FAO och Intern-Amerikanska utvecklingsbanken (IADB) med medfinansiering från viktiga partner inom den privata sektorn. Det kommer att förhindra utsläpp av över 23 000 ton giftiga kemikalier och mer än 185 000 ton marint skräp inom fem år, med fokus på sektorer som turism, sjöfart och återvinning (QPR April-June 2022, 16). Mål 5: Stärkt anpassningsförmåga och motståndskraft mot klimatförändringar och naturkatastrofer UNEP släppte rapporten Adaptation Gap Report 2022: Too Little, Too Slow som fann att finansiering och genomförande av anpassningsåtgärderna är otillräckliga. Det beräknas att cirka 160340 MdUSD årligen behövs för anpassning till 2030. År 2020, uppgick internationell finansiering till anpassning i utvecklingsländer endast till 29 MdUSD. UNEP har stött Zimbabwe i utvecklingen av sin finansieringsstrategi för den nationella anpassningsplanen (NAP). De har bidragit med att identifiera källor till anpassningsfinansiering och mobilisering av resurser för att stimulera investeringar i klimat resiliens för landets prioriterade anpassning program. UNEP stödde också Zimbabwe i att organisera ett program för kapacitetsuppbyggnad och medvetandehöjande åtgärder för integrering av klimatförändringar, samt att bygga upp politikens och beslutsfattarnas kapacitet att integrera klimatförändringshänsyn i utvecklingen av planeringsprocess för NAP (QPR July-Sept 2022, sid 5). Mål 6: Renare hav och kuster samt hållbart nyttjande och förvaltning samt restuarering av marina naturresurser biologisk mångfald och ekosystem FNs Ocean Decade sekretariat godkände UNEPs Global Environment Monitoring System on Ocean and Coasts (GEMS Ocean) som ett officiellt program i UN Ocean Decade of Ocean Science for Sustainable Development 2021-2030. Det öppnar för experter från planetära observations-, övervaknings- och modelleringssamhällen att tillsammans med slutanvändare och ett brett spektrum av intressenter att tillhandahålla ändamålsenlig nyckelinformation för beslutsfattande. UNEP har även varit engagerad i Indonesiens G20 ordförandeskap med att utveckla en National Blue Agenda Actions Partnership som leds av den Indonesiska Maritima och Investeringsministeriet och stöd till utvecklingen av en färdplan för blå ekonomi (QPR July-Sept, sid 12). Mål 7: Ökat skydd, bevarande och restuarering av ekosystem och biologisk mångfald samt stärkta förtusättningar för hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av landbaserade naturresurser Artificiell intelligens har använts med digitala plattformen Explorer med sex afrikanska länder: Botswana, Ghana, Kenya, Rwanda, Sydafrika och Uganda för att snabbt utveckla naturkapitalredovisning. Deltagande och utbildningen resulterade i att länderna inleder processen att utveckla nationella ekosystemräkenskaper (ecosystem accounting) (QPR July-Sept, sid 7). UN Biodiversity Lab 2.0 är ett öppen digital plattform för allmännytta som utvecklats i samarbete med UNDP och Sekretariatet för konventionen om biologisk mångfald (CBD). Från och med april 2022, har över 400 kartor och data om natur, klimatförändringar och den mänskliga utvecklingen aggregerats. Det öppna data sets gör det möjligt för myndigheter och andra aktörer att få tillgång till relevant information om nya sätt att skapa insikt för naturen och hållbart utveckling i processen för lägesrapportering till CBD. Hittills har mer än 60 länder fått tillgång till plattformens uppgifter som en del av deras nationella rapportering till CBD (QPR Jan March 2022, sid 13). UNEP tillhandahåller en plattform för Afrikas ledande forskare att engagera dess politiska ledarskap och lyfta specifik kunskap om klimatförändringar, mark, jordbruk och biologisk mångfald genom projektet Climate, Land, Agriculture and Biodiversity (QPR April-June 2022, sid 12). Uppnådda resultat kopplat till normativ dialog Den normativa dialogen rörande fattigdomsperspektivet har lett till att UNEP har fått ökad förståelse för kopplingen mellan miljö och fattigdom/social utveckling med människan i fokus. Enligt fattigdomsstudien, som finansierades av Sida 2021, följs rekommendationerna upp med att en konsult(er) under första halvåret av 2023 (finansieras av Sida) kommer stödja UNEPs verksamhet med att genomföra rekommendationerna som härrör från den oberoende översynen av UNEPs bidrag till fattigdomsminskning. Inom UNEP utvecklas en "people-oriented approach" och "poverty environmental actions" som kommer att främja en integrerad strategi för att skapa fattigdom, miljö och klimat mål för nationella och subnationella planer, policyn, budgetar och offentliga och privat finansiering i den medellångsiktiga strategi (MTS) för 2022-2025. Uppnådda resultat kopplat till tvärgående frågor Fattigdomsperspektivet UNEP och UNDP initiativet Poverty Environment Actions for SDGs (PEA) har syftet att integrera kopplingen mellan fattigdom och miljö för att öka kapaciteten att tillämpa integrerade strategier och verktyg för att mainstreama miljömässig hållbarhet och klimatmål i utvecklingsplanering och budgetering av utvecklingsländer. Inom initiativet har åtta fullfjädrade projekt fått stöd, fyra länder i Afrika (Malawi, Mauretanien, Moçambique och Rwanda) och fyra länder i Asien och Stillahavsområdet (Bangladesh, Laos, Myanmar och Nepal). En ytterligare insats för tekniskt bistånd görs i Tanzania och i Indonesien. Ytterligare fyra insatser för tekniskt stöd till i) den blå ekonomin i partnerskap med Asiatiska utvecklingsbanken (ADB), ii) gröna obligationer i Sydafrika i partnerskap med tyska GIZ, iii) genus- och klimatsmart jordbruk i partnerskap med UN Women och iv) kapacitets-uppbyggnad. Under 2022 har arbetet fokuserat på att samla ihop lärdomar och utveckla verktyg för att arbetssättet kan mainstreama inom UNDP och UNEP och bredare. En bra sammanställning har gjorts (Dox: 045627/22) som lyfter hur PEA har lyckats katalysera en starkare One UN action, t. ex har FAO, UNDP och UN Women använt PEA projektet för att bygga djupare samarbete och gemensam leverans mellan FN organ i Malawi (sid 9). PEA modellen visar på ett effektivt arbetssätt i samarbetet mellan UNEP-UNDP som kan appliceras bredare för UNEP och över FN systemet, samt som en modell för att bygga miljödimensionen i att uppnå SDG målen. Jämställdhet Arbetet kring integreringen av jämställdhet går delvis framåt. Enligt UN SWAP, uppfyllde UNEP 82 % av de 17 resultatindikatorerna för FN:s systemomfattande handlingsplan för jämställdhet och kvinnors egenmakt under 2021. En prestation ökning med 35 procentenheter från 2020 (PRR 2021). UNEP arbetar med att säkerställa en fullständig integrering av jämställdhetsperspektivet i alla underprogram och har utvecklat verktyg för att optimera tillämpningen. Utvärderingen av UNEPs Gender Policy and Strategy (GPS 2015-2021) har tretton rekommendationer som handlar om att stärka hela organisationens integrering av ett jämställdhetsperspektiv, kapacitetsuppbyggnad, förbättring av resultatrapportering och förstärkning av UNEP:s genderarkitektur. UNEPs management respons till utvärderingen avser stärka kapaciteten internt samt bl.a. bilda en High-level Task Force och oberoende, extern Gender Expert Advisory Group. UNEP har utbildat 68 anställda i projektledning på de senaste verktygen och riktlinjerna för den uppdaterade Environmental and Social Sustainability Framework - ESSF (Safeguards Policy, 2020), genom en kurs som inkluderar hantering av skyddsåtgärder inom nya Safeguard och Gender (SAGE) online-system. Utbildning och träning i de aktiva projekten är utvecklad för att kunna inkludera jämställdhetsintegrering i projektplanering och utveckling. UN Women, i samarbete med FN organ medräknat UNEP, har stött inkludering av gendermarkören i nya systemet för Integrated Planning, Management and Reporting IPMR som en parameter för att utvärdera integrering av jämställdhetsperspektivet i projektutveckling. Följaktligen kan gender tagging göras på olika nivåer i log-ramen som kommer göras i rapportering för medellångsiktig strategi 2022-2025. Miljö- och klimatperspektivet I FNs reform har det gjorts arbete för att miljö- och klimatperspektivet ska genomsyra i FN systemet. Dock är miljö (särskilt biologisk mångfald och föroreningar) fortfarande svagt mainstreamat i FN:s Common Country Analyses vilket vidare begränsar hur lösningar och åtgärder därefter presenteras i Cooperation Frameworks (de senare framförhandlade mellan FN och nationella regeringar). I CCAs nämns nu klimat i 59 %, medan föreningar enbart i 24 % och biodiversitet i 17 %. I CFs nämns klimat i 80 % medan biodiversitet nämns i 15 % och föroreningar enbart i 5 %. Hållbarhetsmålen med miljöfokus är underfinansierad inom UN Development System som helhet och det finns ett behov för ökat stöd på landnivå samt med regionkontoren för att kunna fortsätta att jobba med de tredubbla planetära kriserna. UNEP arbetar genom Environment Management Group (EMG), sin nya leveransmodell (Delivery Model) samt med Greening Economic Transformation och teknisk assistans för att bättre mainstreama miljö och klimat i Common Country Analyses och Cooperation Frameworks. Det är ett pågående arbete av UNEP för att öka/förbättra dataanalyser som ska kunna påvisa den ekonomiska och miljömässiga påverkan av förlusten av biologisk mångfald och föroreningar. Man arbetar med ett konsoliderat paket för att bygga kapacitet hos FNs land team. I arbetet att driva hållbarhets- och miljöledningsarbete, så kallad Greening the UN, har en andra fas av hållbarhetsstrategin för 2020-2030 godkänts november 2021 med mål att alla FN organ ska ha implementerat en Environmental Management System (EMS) som inkluderar en komponent om virtuell möteskultur, miljömässig hållbarhet inom FN-program och rapportering om miljöprestation. Naturvårdsverket har haft utlånad personal hos UNEP för att hjälpa att identifiera och leda genomförandet av projektaktiviteter i samarbete med UNEP. UNEP har ambition att minska sitt växthusgasutsläpp från medarbetare resande och har köpt certifikat för utsläppsminskning (Certificate of Emission Reduction) för att kompensera och neutralisera sitt klimatavtryck från 2008 nivå, då byråns växthusgasmätningar började (PRR 2020-2021, sid 65). Sedan 2010 har UNEP rapporterat på sitt utsläpp inom två områden: 1) flygresor och 2) faciliteter som elektricitet, transport, kylning system, värmesystem med mera i samband med kontorslokaler. Under 2020-2024 EMS cykel visade att 70% av UNEPs fotavtryck var kopplat till flygresor. Det minskade med 85% under 2020 och 2021, vilket är i samband med pandemin Covid-19 begränsning på att resa. Nästa inventering för 2022 kommer vara klar mitten på 2023 som täcker ett fyrtio-tal UNEP kontor. Konfliktperspektivet Inom Sidas stöd till tvärgående temat konflikter och katastrofer (Conflict and Disasters) har UNEP under 2022 stött Ukrainas regering i fjärrövervakning av miljöpåverkan och förberedelser för att genomföra konsekvensbedömningar på fältnivå. I juli meddelade UNEP att en preliminär kartläggning och screening av miljöfaror i Ukraina pekade på betydande effekter på stadsdelen och landsbygdsmiljöer i landet (QPR July-Sept, 2022, sid 9). UNEP i samarbete med International Solid Waste Association organiserade en kapacitetsuppbyggnad workshop för Västasien (Beirut, Libanon, 23-25 november) med fokus på avfallshantering genereras av katastrofer och konflikter. Sex länder (Irak, Jordanien, Libanon, Staten Palestina, Syrien, och Jemen) deltog för att öka de nationella myndigheternas kapacitet att reagera på och behandla avfall orsakad av katastrofer och konflikter samt förhindrar efterföljande föroreningar (QPR Oct-Dec 2022, sid 8).
UNEP:s vision och uppdrag återfinns tydligt i UNEP:s strategi (MTS) för perioden 2022-2025. Strategin är utformad utifrån en resultatinriktad ansats och är i linje med målsättningarna för Agenda 2030 och Decade of Action. Strategin är huvudsakligen fortsatt inriktad på stöd till medlemsländer och partners för att integrera miljö utifrån kopplingarna till en hållbar utveckling. Strategin lyfter på ett positivt sätt fram interaktionerna och den röda tråden mellan samtliga hållbarhetsmål. UNEP har också ansvaret för att förvalta och följa upp 25 indikatorer som kopplar till följande hållbarhetsmål (SDG indikatorer); rent vatten och sanitet (mål 6), anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt (mål 8), hållbar konsumtion och produktion (mål 12), hav och marina resurser (mål 14), ekosystem och biologisk mångfald (mål 15) samt genomförande och globalt partnerskap (mål 17). Detta möjliggör för UNEP att driva en integrerad ansats i deras miljöarbete och i stödet till länder då verksamheten också omfattar mänskliga rättigheter, jämställdhet, ekonomisk tillväxt, vilket tydligt framgår av strategin. UNEP har samlat sitt arbete runt tre strategiska mål: klimat, natur (inklusive biologisk mångfald) och föroreningar (inklusive avfall). För att kunna bidra till en systematisk förändring har UNEP valt ut fyra områden som de bedömer kan ha en hävstångseffekt; 1.Främja globala miljöavtal: UNEP kommer fortsätta att stötta integrerade samarbeten för att öka genomslagskraften i globala miljöavtal och överenskommelser som bidrar till att uppnå förbättrade resultat för hela Agenda 2030. Ett stort övergripande fokus läggs på områden som hållbar konsumtion och produktion, klimat, biologisk mångfald och föroreningar och mänskliga rättigheter samt jämställdhet mellan generationerna och jämställdhet mellan kön. 2.Bidra till att öka miljöambitionerna inom hela FN-systemet: UNEP kommer utifrån deras mandat att förena och integrera de övergripande tematiska frågorna; klimat, minskad biologisk mångfald och föroreningar inom FN:s hela uppdrag som omfattar långsiktig utveckling, fred och säkerhet, humanitära insatser och mänskliga rättigheter. 3.Verka för inkluderande multilateralism för att nå en starkare global miljöstyrning UNEP vill utifrån en inkluderad ansats främja en öppen och ansvarsfull miljöstyrning på alla nivåer i samhället som omfattar det civila samhället, näringslivet, städer, regioner och att större vikt läggs vid ungdomars röst och ungdomar som aktörer. För att nå sitt mål vill UNEP ingå strategiska partnerskap med större grupper och intressenter samt ha mer samverkan med privata sektorn. För detta ändamål har UNEP identifierat möjliga samarbeten och utbyten inom följande sektorer: energiproduktion, livsmedelsystem, infrastruktur, kemikalier och avfallshantering, utvinningssektorer, hållbara värdekedjor för mindre resursanvändning och föroreningar, global finansiering och marknads investeringssystem. 4.Driva en innovativ kommunikation för stärkt miljömedvetenhet UNEP vill forma den globala miljö redogörelsen/berättelsen för att stimulera ett globalt samhällsengagemang och ett inkluderande beslutsfattande vad gäller miljöåtgärder. Detta görs genom att informera om länkarna mellan de miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensionerna för hållbar utveckling. UNEP fokuserar på att stärka individer och grupper som verkar för miljöåtgärder, med tyngdvikt mot aktörer är utanför det traditionella miljösammanhanget. UNEP lyfter bland annat fram ungdomar, konsumenter, entreprenörer, innovativa ledare men också trosbaserade organisationer. UNEP:s strategiperiod för 2022-2025 består av två arbetsprogram; ett arbetsprogram för 2022-2023 och ett arbetsprogram för 2024-2025 (som ännu ej är beslutat). Arbetsprogrammen innehåller UNEP:s faktiska arbetsplaner med respektive budget som utgår från strategin, uppsatta mål, resultatramverk och resurskrav för verkställande ledning. Arbetsprogrammen består av sju delprogram som länkas till tre förändringsteorier för att på ett mer integrerat sätt uppnå de tematiska målen. De tre tematiska delprogrammen är följande: 1.Klimatstabilitet UNEP:s arbete bidrar till att regeringar och länder fortsätter att hålla sina åtaganden vad gäller Parisavtalet. De kommer också att utföra aktiviteter som syftar till att öka förmågan att anpassa sig till klimatförändringarnas negativa effekter, främja klimatresiliens och utveckling med låga växthusgasutsläpp. UNEP kommer stödja länder att höja nivån för deras ambitioner när det gäller åtgärder, med fokus på länder med de största utsläppen. UNEP kommer också fortsätta att stödja anpassningsåtgärder och arbeta för att detta ska integreras tydligare med människors hälsa, jämställdhet, miljö, säkerhet och fattigdomsbekämpning, särskilt i de länder som är mest utsatta såsom katastrof- och konfliktdrabbade länder, minst utvecklade länder och små ö-nationer. UNEP har som målsättning att till 2025 nå resultat som omfattar: (a) Att beslutsfattare på alla nivåer har antagit planer som omfattar avkarbonisering, dematerialisering och motståndskraft; (b) Länder och aktörer har ökad kapacitet, finansiering och tillgång till teknik för att uppnå anpassnings- och utsläppsbegränsningsmålen i Parisavtalet; och (c) Statliga och icke-statliga aktörer antagit ett ramverk för ökad transparens i enlighet med Parisavtalet. 2: Liv i harmoni med naturen UNEP:s arbete syftar till att öka ambitionen med att säkra ekosystemtjänster och mänskligt välbefinnande genom att stödja möjligheter till en återhämtning som ger fördelar för alla människor samt säkrar att biologisk mångfald värderas, bevaras, återställs och används på ett balanserat sätt. Fokus är på att bygga upp breda stöd och partnerskap för transformativ förändring som omfattar politik och regelverk och skala upp goda exempel. De övergripande resultat som UNEP förväntas bidra till fram 2025 omfattar: (a) en ekonomiskt och socialt hållbar väg för att stoppa förlust av biologisk mångfald (b) en hållbar förvaltning av naturen har antagits och implementeras i ramverk; och (c) kunskap och kapacitet kring naturvård och restaurering har förbättrats. 3: En föroreningsfri planet UNEP:s ska arbeta för förbättrad hälsa och människans välmående genom att förebygga, kontrollera och följa upp föroreningar. Fokus är på luftföroreningar och avfall som är direkt kopplade till klimatåtgärder inklusive kortlevande klimatföroreningar. Arbetet kommer att ske genom multilaterala miljöavtal, konventioner och protokoll samt genom global, regional och subregionala nätverk som fokuserar på minskning av föroreningar. De resultat som förväntas uppnås till 2025 omfattar: (a) Människors hälsa och miljöresultat har optimerats genom förbättrade kapacitet och ledarskap genom en hållbar hantering av kemikalier och avfall; (b) Avfallshanteringen har förbättrats, bland annat genom olika cirkulära processer, säker återvinning av sekundära råvaror och en progressiv minskning av öppen förbränning och deponier; och (c) utsläpp av föroreningar till luft, vatten, mark och hav har minskat. UNEP har också två delprogram som är tvärgående och skär genom de tre första tematiska delprogrammen; Policy och vetenskap samt Miljöstyrning. Det nya stödet till UNEP kommer endast täcka delprogrammet som rör Miljöstyrning då Policy och vetenskap redan får genomslag i de andra programmen med fokus på tillämpning, vilket Sida bedömer som mer relevant. 4. Miljöstyrning/förvaltning UNEP kommer att arbeta för att stödja länders framtagande och genomförande av lämpliga rättsliga ramar och politik, samt stärka institutioners kapacitet som möjliggör deltagande och effektivt beslutsfattande och därigenom bidra till att uppnå Parisavtalets mål. Genom deras flaggskeppsprogram, som Montevideos Environmental Law Programmme kommer UNEP att stödja länder i genomförandet av miljölagstiftning. Utöver de tematiska och tvärgående programmen har UNEP också olika stödprogram: 5. Ekonomiska och finansiella transformationer UNEP arbete omfattar att påverka företags värdekedjor, privat finansieringsflöden och konsumentbeteenden. UNEP vill bidra till en förbättrad ekonomisk politik vad gäller klimat, natur och kemikalier och föroreningar för att påskynda övergången mot hållbara mönster för konsumtion, produktion, investeringar och eget kapital. UNEP arbetar med principer och standarder som möjliggör privat finansiering men också att företag och deras värdekedjor kan nå en bättre miljömässig hållbarhet. 6. Digitala transformationer UNEP:s arbete kommer att stödja framtagandet av riktlinjer, stötta styrning och bidra till ökad digital kompetens för att uppmuntra en transformativ användning som påskyndar framstegen mot en miljömässig hållbarhet. UNEP:s arbete omfattar att integrera data, analys och digitala kollektiva nyttigheter för klimat, natur och föroreningar. UNEP vill överbrygga den digitala klyftan genom att förbättra den digitala miljökompetensen hos medborgare och olika aktörer genom inkluderande digital kapacitetsuppbyggnad, politisk dialog, samarbete över olika gränser som möjliggör innovation. Utöver dessa delprogram har Sida tidigare avsatt specifika medel för att stödja UNEP:s arbete inom deras regionala havsprogram (Regional Seas Programme) som fokuserar på att stötta den regionala nivån samt aktiviteter som är i linje med UNEP:s prioriteringar vad gäller havs- och sötvattensfrågor och stärka båda relaterade SDG målen (6 och 14) inklusive kopplingen till biologisk mångfald. Detta bedömer Sida är fortsatt relevant att stödja. Centralt för miljöarbetet är även arbetet med förebyggandet och motståndskraft vid katastrofer och konflikter, därmed bedömer Sida även fortsätta stödja UNEPs tvärgående arbete med katastrofer and konflikter. Sidas stöd Tidigare avtal har omfattat stöd till samtliga delprogram och en öronmärkning för specifika prioriteringar inom fyra av sex delprogram, vilket var motiverat utifrån en volymökning i jämförelse med tidigare globala stöd och därmed en större möjlighet till att stärka upp vissa områden inom UNEPs arbetsprogram som bedömts som relevanta. Samtidigt bedömde Sida att upplägget möjligjorde genomslag för prioriterade frågor som var av vikt och i linje med den föregående globala strategin för miljö och klimat men också möjligheter att påverka då UNEP befann sig i en situation där stryrning och kontroll inte bedömdes vara fullgott. Baserat på samarbetet samt analys av UNEPs olika delprogram avser Sida att inom det nya samarbetet finansiera sex av delprogrammen i UNEPs strategi; de tre tematiska delprogrammen: 1. Klimatstabilitet, 2. Liv i harmoni med naturen, 3. En föroreningsfri planet, samt tre stödjande delprogram som skär genom de tre tematiska programmen Miljöstyrning/förvaltning, Ekonomiska och finansiella transformationer samt Digitala transformationer. Utöver dessa delprogram bedömer Sida att det är relevant att också stödja UNEPs arbete inom det regionala havsprogrammet (Regional Seas Programme) som fokuserar på att stötta den regionala nivån samt aktiviteter som är i linje med UNEPs prioriteringar vad gäller havs- och sötvattensfrågor samt UNEPs arbete med förebyggande och motståndskraft vid katastrofer och konflikter, därmed bedömer Sida även fortsätta stödja UNEPs tvärgående arbete med katastrofer och konflikter.
Svenskt bistånd i siffror och berättelser
Vill du läsa mer om vilka resultat svenskt bistånd leder till?
Rapporter från Expertgruppen för biståndsanalys och Sidas strategi- och korruptionsrapporter Berättelser om biståndets resultat Sidas årsredovisning