Överleva, frodas eller berövas; drivekrafter och resiliens i Malawi under Covid-9-pandemin

Detta projekt undersöker vilka faktorer som bäst förklarar varför vissa individer och samhällen besvarar kriser bättre än andra, samt hur sådana kriser påverkar deras långsiktiga samhällsstyrning och välfärd. Projektet ställer tre övergripande forskningsfrågor: 1) Vad förklarar när och hur samhällen implementerar och verkställer politiska beslut med syfte att mildra de negativa effekterna av coronapandemin?; 2) Hur påverkar samhällsfaktorer och individuella egenskaper möjligheten för individer att överleva, och till och med frodas under, en kris?; och 3) Hur har pandemin förändrat karaktären av samhällskapital (community capital), auktoritet och samhällsstyrning i dessa samhällen?  Projektet bygger på tre åtskilda forskningslitteraturfält för att besvara dessa frågor: forskning om social resiliens (community resilience) inför och i samband med naturkatastrofer, hanteringen av folkhälsokriser, samt samhällsstyrning och konflikt.  Det använder sig av unik panelsurveydata över malawiska individer och samhällen för att undersöka dessa frågor. Datan inkluderar hushålls- och elitsurveyundersökningar genomförda face-to-face år 2019 innan pandemin, tre telefonsurveyundersökningar genomförda under pandemin, samt en post-pandemi face-to-face hushållssurveyundersökning kompletterad av fallstudier (vilka är tänkta att finansieras genom projektet som föreslås här). Varje dataset innehåller mått på samhällens sociala kapital, maktstrukturer, välfärd på individ- och samhällsnivå samt resultat av samhällsstyrning.   Malawi är ett särskilt användbart fall att studera i detta sammanhang, då landet har en av världens fattigaste befolkningar samt har tydligt definierade och könsbestämda lokala maktstrukturer. Det är således ett viktigt land att studera för att fastställa vilka faktorer som kan bidra till att lindra fattigdom, samt för att ge insikter om hur lokala maktstrukturer och socialt kapital kan påverka resultat på individ- och samhällsnivå.   Datan möjliggör genombrytande forskning, då denna är den mest rigorösa och ihållande undersökningen av krisrespons till vår vetskap. Vi kombinerar analyser med fallstudier av förändringar i samhällsstyrning i fyra noggrant utvalda samhällen, för att närmare undersöka de underliggande mekanismerna bakom sådan respons. Resultaten kommer att belysa den teoretiska förståelsen av resiliens, respons till hälsokriser och förändringar i lokal samhällsstyrning.  Dessutom kommer de att stödja beslutsfattare och utvecklingsspecialister med fokus på att lindra fattigdom och andra negativa konsekvenser av kriser. Resultaten kommer att spridas i akademiska artiklar och presentationer, samt genom policy briefs, podcasts och andra mötesplatser för intressenter och allmänheten.