Kartläggning av samhällsbördan av zoonotiska sjukdomar i Kenya, med fokus på Rift Valley feber, brucellos, Q-feber och leptospiros

Zoonotiska sjukdomar är sjukdomar som kan smitta mellan människor och djur. De orsakar en betydande samhällsbörda som till stor del bärs av människor i utvecklingsländer, framförallt av småskaliga bönder som är beroende av sina djur för att överleva. Trots detta glöms de zoonotiska sjukdomarna ofta bort i samband med att hälsointerventioner utformas.Zoonotiska sjukdomar inverkar negativt på flera olika samhällsområden utöver människors hälsa. Genom sina hälsoeffekter hos boskapsdjur, exempelvis i form av ökad dödlighet, aborter och sänkt mjölkproduktion, kan dessa sjukdomar bidra till fattigdom och minskad tillgång till mat. Sjukdomar hos såväl människor som djur kan leda till en ökad felaktig användning av antibiotika, vilket påskyndar utvecklingen av antibiotikaresistens. Eftersom djurhållning anses vara extra gynnsamt för utsatta grupper, såsom kvinnor och unga, kan zoonotiska sjukdomar på sikt bidra till ökade klyftor i samhället och minskad jämställdhet. Sist men inte minst kan dessa sjukdomar orsaka negativa effekter på ekosystem och leda till ett ökat utsläpp av växthusgaser. Detta sker till följd av att mer resurser krävs för att de smittade djuren ska kunna producera önskade mängder av exempelvis mjölk och kött.Traditionellt sett har de zoonotiska sjukdomarnas effekter på hälsa, ekonomi och miljö analyserats separat, vilket gör att deras totala samhällsbörda underskattats. Därför är syftet med detta forskningsprojekt att generera data för att beräkna de totala samhällseffekterna av fyra utvalda zoonotiska sjukdomar, nämligen Rift Valley feber (RVF), brucellos, Q-feber och leptospiros, i Kenya. Projektet utreder också hur dessa sjukdomsbördor varierar i olika regioner och djurhållningssystem, samt för människor av olika kön och ålder. Slutligen syftar projektet också till att undersöka effekten av nedsatt hälsa och dåliga djurhållningsrutiner på kenyanska kors produktionsnivåer, samt att beräkna hur stor del av detta produktionsbortfall som beror på smitta med RVF, brucellos, Q-feber och leptospiros.Projektarbetet är uppdelat i två delar. I del ett kommer information från en jordbruksdatabas att kombineras med resultat från ett pågående doktorandprojekt på International Livestock Research Institute (ILRI), som syftar till att uppskatta medelvikten av kor av olika åldrar och raser i Kenya. Denna data kommer att användas för att med hjälp av statistiska modeller beräkna det produktionsbortfall som uppstår till följd av nedsatt djurhälsa och dåliga djurhållningsrutiner. Dessutom kommer andelen av detta produktionsbortfall som beror på smitta med RVF, brucellos, Q-feber och leptospiros att beräknas. I del två kommer resultatet från en tidigare ILRI studie (där förekomsten av antikroppar mot RVF, brucellos, Q-feber och leptospiros hos kor undersöktes) kombineras med data från en hälsodatabas, en systematisk litteraturöversikt samt med eget fältarbete. Fältarbetet syftar till att med hjälp av deltagande forskningsmetoder undersöka zoonotiska sjukdomars påverkan på samhället och dess ekonomiska konsekvenser. Den genererade datan i del två kommer att användas för att beräkna den totala bördan av RVF, brucellos, Q-feber och leptospiros i Kenya.Resultaten från detta forskningsprojekt kan leda till flera positiva samhällseffekter. Tillgång till pålitlig information om de inkluderade sjukdomarnas effekter på samhället underlättar för beslutsfattare att vidta åtgärder för att minska sjukdomsbördan. Information om hur bördan varierar inom landet ger vägledning för var och till vilka grupper dessa insatser ska fokuseras. På sikt kan resultaten leda till förbättrad hälsa hos såväl människor som djur, minskad fattigdom, förbättrad tillgång till mat, ökad jämlikhet samt reducering av de negativa effekter som boskapsdjur har på miljön och klimatet.