Att bryta cirkeln mellan fattigdom och ohälsa hos äldre

Som en av de fattigaste länderna i världen uppgick Myanmars bruttonationalprodukt till 1.195 dollar per capita år 2016 (jämfört med Sverige som har 51.844 US-dollar per capita). Landet har ett Gini-index på 38,1, vilket innebär stor ojämlikhet mellan rika och fattiga. 2016 var Myanmar det fattigaste landet i Sydostasien då 6,5% av befolkningen levde på mindre än 1,90 dollar per dag (extrem fattigdom); detta trots några år av hög ekonomisk tillväxt efter valet 2010/12. Fattigdom och dålig hälsa följs vanligtvis åt i en cykel, där det ena förstärker det andra. Dessutom drabbas ofta kvinnor och äldre hårdare av både fattigdom och ohälsa där de sociala skyddsnäten är svaga. I Myanmar består 51% av de totala hälsoutgifterna av egenavgifter, vilket innebär att hushåll och familjer riskerar att få katastrofala hälsoutgifter när de drabbas på sjukdom. Samtidigt som landet fortfarande kämpar mot infektionssjukdomar som tuberkulos, malaria och hiv, blir också kroniska, icke-smittsamma sjukdomar (NCD) som hjärt-kärlsjukdomar, stroke, diabetes och cancer allt vanligare. NCD kan leda familjer och samhällen till en fattigdomscykel, som sedan blir ett allvarligt hot mot utvecklingen och landets förmåga att uppnå de hållbara utvecklingsmålen (SDG).En av de främsta utmaningar som många fattiga länder som Myanmar står inför är brist på befolkningsbaserade hälsodata på hög nivå på nationell nivå, vilket är nödvändigt för att få ett underlag för politikiska(hälso) beslut på nationell nivå. Varje FN-medlemsstat behöver också stor mängd data för att mäta framsteg på SDG. Att förankra SDG på nationell nivå är fortfarande en stor utmaning. Myanmar har dock angripit detta på ett ganska unikt sätt  då man upprätthåller sina egna nationella mål men samtidigt också införlivar och sammanställer SDG: s mål (# 3) i sin nuvarande nationella hälsoplan för 2017-2021. Man har även utarbetat en strategisk handlingsplan för NCD (även 2017 -2021) som innehåller en uppsättningar delmål som förbättrar chansen att uppnå 2030 målen för hälsa för alla.Syftet med detta projekt är att utforska de bestämningsfaktorer som påverkar och formar äldre människors liv i Myanmar - från det sätt de väljer att leva, sin lokala miljö och de tjänster de har tillgång till - och hur dessa sammanfaller och påverka deras hälsa, ekonomiska välbefinnande, samt hälsovårdsbehov och utnyttjande. Projektet har tre specifika mål för att uppfylla det övergripande målet, nämligen att: (i) Analysera könsbaserad och socioekonomisk ojämlikhet i hälso- och sjukvårdsutnyttjandet bland äldre i Myanmar. (ii) undersöka förändringar i äldre människors livsförhållanden och hur dessa förändringar och kontextuella faktorer påverkar deras hälso- och vårdutnyttjande; och (iii) identifiera hinder och möjligheter för att främja ett jämlikt hälso- och sjukvårdsutnyttjande  för äldre i nöd i Myanmar. Detta forskningsprojekt kommer att använda en mixad metoddesign med hjälp av en uppföljande kvantitativ enkätstudie i kombination med kvalitativa intervjustudier för att förstå dynamiken mellan åldrande, fattigdom, kön och hälsa i Myanmar. Vi kommer att följa upp personer som deltog i 2012 Myanmar Aging Study och genomför en paneldataanalys för att analysera hur hälsan och dess bestämningsfaktorer för en stor grupp äldre har förändrats över tid. Fokusgruppsdiskussioner bland äldre kommer att genomföras för att ytterligare utforska lokala, kontextuella uppfattningar om åldrande och hälsa. Fördjupade intervjuer med vårdgivare på olika nivåer kommer att göras för att undersöka hur hälsosystemet svarar mot vårdbehoven hos  äldre.Resultaten av detta projekt kan användas för att förstå vad som driver ohälsa och hälsa för olika grupper av äldre människor; kunskap som kan användas som underlag för Myanmars nationella hälsoplan och den nationella strategiska handlingsplanen för NCDs (2017-21) för att förbättra äldre människors hälsa i denna resursbegränsade kontext. Genom detta projekt kommer vi att bidra till kunskap om vad som behövs för utvecklingslandet av en inkluderande social- och hälso-politik för att främja ett sunt åldrande och kunna angripa den onda cirkeln av fattigdom och ohälsa. Denna kunskap är särskilt betydelsefull i Myanmar -  ett land som genomgår snabba ekonomiska och hälsoövergångar och där hälsosystemen  både ekonomiskt och tekniskt är oförberedda för att klara av konsekvenserna av dessa.