Biologisk mångfald, mänskliga förutsättningar och fattigdomsbekämpning: en kollaborativ och komparativ studie av småskaligt sjögräsfiske

Fattiga människor är ofta beroende av naturens ekosystemtjänster för mat och inkomst. Samtidigt vet vi att förlust av biologisk mångfald missgynnar ekosystem. Däremot är det fortfarande oklart huruvida förvaltning för hög biologisk mångfald faktiskt gynnar ekosystemtjänster och kan minska fattigdom, vilket försvårar både fattigdomsbekämpning och miljöförvaltning. För att klargöra dessa samband behöver vi mer och djupare kunskap, dels om 1) huruvida biologisk mångfald faktiskt gynnar livsnödvändiga ekosystemtjänster, och hur miljö- och klimatvariation påverkar dessa samband, samt 2) hur olika individers kunskap, egenskaper och förutsättningar påverkar deras preferenser och möjligheter att nyttja olika ekosystemtjänster, och därigenom minska fattigdom. Mot denna bakgrund kommer vi – en tvärvetenskaplig grupp forskare från Sverige, Tanzania och Storbritannien – bilda ett större forskningsnätverk och tillsammans undersöka hur biologisk mångfald och människors förutsättningar bidrar till fattigdomsbekämpning i Indiska Oceanens och västra Stilla havets tropiska kustområden.Orden "biologisk mångfald" och ”tropiska kustområden” får nog många att tänka på färgsprakande korallrev. Den här studien fokuserar istället på mångfald i ett mindre känt och mindre färgglatt, men minst lika viktigt ekosystem; sjögräsängar. Sjögräs är blomväxter som bildar täta och böljande undervattens-ängar i grunda havsområden. I Indiska Oceanen och Stilla havet har sjögräsen en hög mångfald och tillväxt, och utgör viktiga ’barnkammare’ för t.ex. fiskyngel och kräftdjur, som antingen förblir i sjögräsängarna under hela livet eller flyttar till andra ekosystem (t.ex. korallrev) när de växt sig större. Den höga produktionen av fisk gör också att sjögräsängar ofta fiskas för att generera mat och inkomst. Eftersom sjögräsen ofta växer grunt och nära land, så kan även de män och kvinnor som saknar tillgångar (t.ex. båtar och dyra redskap) fiska där. Vi ser också indikationer på att rikare fiskare, som vanligtvis fiskar längre ut och i djupare vatten, också nyttjar sjögräsängar när väder och vind förhindrar deras vanliga fiske. Vi ser också tecken på att i områden där t.ex. korallrev påverkats starkt av miljö- och klimatförändringar, så sker ett allt intensivare fiske i sjögräsängar. Dessa indicier pekar åt ett och samma håll: diversa och friska sjögräsängar utgör en ’försäkring’ för de fattigaste människorna i kustområdena, men även för andra fiskare när andra ekosystem inte klarar trycket från klimat- och miljöförändringar. Men eftersom sjögräsängarna (och fisket som sker där) är mycket dåligt studerade och kartlagda, så är sjögräsängarna och deras fiske sällan förvaltade. Detta gör att hela sjögräsekosystemet – som den marin förvaltningens bortglömda ’fula ankunge’ – utsätts för ett allt högre tryck, vilket riskerar att utarma mångfalden, minska produktionen av livsviktiga resurser och förvärra fattigdom.För att ta fram ett gediget kunskapsunderlag om betydelsen av kopplingarna mellan sjögräsängar och människan för fattigdomsbekämpning kommer vi bilda ett regionalt samarbetsnätverk (kallat ISPN) tillsammans med en stor grupp andra forskare från områdena kring Indiska Oceanen och västra Stilla havet. Först kommer vi genomföra en komparativ ekologisk studie av sjögräsekosystem i 15 regioner (från de fattigaste till de rikare), och statistiskt analysera den relativa betydelsen av sjögräsängar och deras mångfald för de lokala fiskbestånden. Sedan kommer vi i flera regioner - bl.a. Tanzania, Kenya, Moçambique och Indonesien - studera sjögräsfisket. Vi kommer kartlägga hur, var, varför och när på året sjögräsängar fiskas, vilka arter som fiskas, samt hur relativt viktiga fångster i sjögräsängar är för kustfisket. Sedan kommer vi på samma platser intervjua både fattiga och rikare fiskare för att kartlägga om, för vem och på vilka sätt sjögräsängar bidrar till mat, inkomst och arbete, samt hur beroende de är av sjögräsängarna om t.ex. miljön, klimatet eller förvaltningen