FAO Global 2022-2025

Generell resultatrapportering samt resultat kopplade till Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling 20222026 FVC finansieras och hanteras gemensamt av GLOBEC och GLOBEN, där GLOBENs finansiering går till ITPGRFA samt öronmärkt till ett av FAO/FVCs strategiska områden Better environment. GLOBECs stöd till FVC har inte några öronmärkningar. Dialog med FAO och andra sköts gemensamt. FAO förser givarna med en omfattande årlig resultatrapport i tre delar Huvudrapport (för 2022 214s), Performance assessment of Subprogrammes (67s), samt Individual Subprogramme reports (402 s). I huvudrapporten redovisas hur FVC svarat upp mot de i Governance document angivna prioriteringarna Innovation, Capacity development, Policy advice, Catalytic effects, Crosssectoral work, Gender equality and womens empowerment, och Partnerships. Resultatexempel Utveckling av värdekedjan för palmolja i Förenade republiken Tanzania FVCsubprogram 2.1. Palmolja är den mest konsumerade matoljan i Tanzania, men 98 procent av efterfrågan tillgodoses för närvarande av import. Utvecklingen av värdekedjan för palmolja erbjuder således en stor potential för importsubstitution, men det kräver en betydande ökning av produktionseffektiviteten. I enlighet med ett avtal mellan FAO och det franska jordbruksforskningscentret för internationell utveckling har en kapacitetsbedömning genomförts i Kigoma regionen, där 90 procent av den inhemska palmoljeproduktionen finns. Utvärderingen har gett en tydlig bild av sektorns befintliga kapacitet samt en kapacitetsutvecklingsplan. En av de största utmaningarna när det gäller att förbättra effektiviteten i palmoljeproduktionen är den dåliga kvaliteten på plantorna. De flesta jordbrukare använder den traditionella "dura"sorten, som är väl anpassad till odlingsförhållandena i Kigoma men har lägre oljehalt och avkastning än "tenera"sorten. Den begränsade användningen av förbättrade sorter beror på bristen på finansiering för att köpa dem, liksom bristen på kunskap för att hantera dem på rätt sätt. Den stora potentialen i lokala värdekedjor för oljepalmer kan utnyttjas genom att plantera och odla förbättrade sorter. Detta kommer att innebära insatser för att öka tillgången på plantor av hög kvalitet och spridning av kunskap kring produktionen. Många jordbrukare har redan gått med i den nybildade Agricultural Marketing Cooperative Society. Begränsad ekonomisk och logistisk kapacitet har dock lett till otillräckliga rådgivningstjänster inom jordbruket och har inte kunnat säkerställa snabb tillgång till gödselmedel till överkomliga priser. För närvarande produceras de flesta oljepalmfrön av Tanzanian Agricultural Research Institute (statlig myndighet) och den privata sektorn. Fältbesök på representativa plantskolor belyste många utmaningar som hindrar förädling av plantor av hög kvalitet, t.ex. otillräckliga eller olämpliga tekniska färdigheter, kvalitetsstandarder, material och infrastruktur. Efterföljande fältbesök vid forskningsanläggningar och ett nätverk av certifierade plantskolor i Benin visade konkreta exempel på hur man kan förbättra utsädesproduktionen. En viktig rekommendation från kapacitetsbedömningen var att odla högavkastande plantor med stark motståndskraft mot sjukdomar (Fusarium och Ganoderma spp.). På grund av att ett sådant initiativ är långsiktigt, komplext och riskabelt är det dock troligt att relaterat arbete kommer att läggas ut på entreprenad i framtiden. Med FVCstöd kommer viktiga jordbruksrådgivningstjänster att utvecklas för att sprida lämplig kunskap till småbrukare. Ett massutbildningsprogram håller på att utvecklas för att förbättra lantbrukspersonalens kunskaper om avel, plantskolor, beredning och etablering av grödor, samodling, skadedjurs och sjukdomshantering, skörd och bearbetning. Spridningen av praktiska guider genom Agricultural Marketing Cooperative Society, kvinnogrupper och byorganisationer kommer att bidra till att öka medvetenheten om hållbara jordbruksmetoder som syftar till att förbättra markens bördighet och vattenhållande förmåga och begränsa erosionen. Ett framgångsrikt genomförande av denna kapacitetsutvecklingsplan kommer att stärka de lokala värdekedjorna för palmolja, samtidigt som småbrukarnas inkomster ökar. Detta resultat bedöms stötta målgruppen direkt AKT/MÅL), men även nationella och subnationella organisationer (NAT/INST), (FAO, The Flexible Voluntary Contribution, 2022 Annual Progress Report, sid 114, 22/00026520) Delprogram 3.1. Stärka kapaciteten att utnyttja migrationens positiva effekter Delprogrammet bidrar till att stärka den politiska och programmässiga samstämmigheten mellan migration, fattigdomsminskning och landsbygds och jordbruksutveckling på global, regional och nationell nivå. Det kommer särskilt att stödja de berörda länderna (Senegal, Uganda, Nepal och Moldavien) att anta och genomföra politik, strategier eller motsvarande program som främjar hållbara alternativ till migration för ungdomar på landsbygden, som stöder och skyddar familjemedlemmar som stannar kvar (med fokus på kvinnor på landsbygden) eller förstärker migrationens positiva effekter för jordbruket och landsbygdsutvecklingen samt minimerar potentiella negativa effekter. Under 2022 stöddes i Senegal de informations och hjälpcentraler (Bureaux Communaux d'Accueil, Orientation et de Suivi (BCAOS) som inrättats i sex landsbygdskommuner. Dessa fungerar som den huvudsakliga referenspunkten för migrationsfrågor och stödde återintegreringen av återvändande migranter samt gav stöd och information om alternativ till migration på landsbygden och om säkra och reguljära migrationsmöjligheter för dem som planerar att migrera. Under 2022 utbildades 120 återvändande och potentiella migranter genom inkubationsplattformar för att hjälpa stödmottagarna att komma igång med sin jordbruksverksamhet. I samarbete med Senegals regionala utvecklingsorgan har migrationen integrerats i sex lokala utvecklingsplaner, en för varje målkommun. Tillsammans med planerna utarbetades sex migrationsprofiler som ger en analys av migrationstrender och effekter i varje kommun, tillsammans med en handlingsplan för migration baserad på lokala prioriteringar. I handlingsplanerna fastställs prioriteringar för varje kommun när det gäller migration och konkreta strategier för att utnyttja migrationens potential och maximera dess fördelar. I varje kommun infördes dessutom ett samrådssystem för migrationsstyrning och en lokal invandrarförening. Projektet har tagit lärdomar för det normativa arbetet från fyra olika kontexter Senegal, Uganda, Nepal och Moldavien (GLOB/NORM), stöttat nationella institutioner (NAT/INST), samt även arbetat med migranter (AKT/MÅL) (FVC, årlig rapport 2022 (bilaga B2), rapporter om enskilda delprogram, sid 136 Scaling up conservation agriculture in Southern Africa FAO redovisar att 10 stycken FVC projekt stödjer uppfyllandet av FAOs strategiska mål Better production Innovation for sustainable agricultural production. Ett exempel är projektet Scaling up conservation agriculture in Southern Africa som har stärkt innovationen för hållbar jordbruksproduktion och har underlättat jordbrukares omställning till lokalt anpassade, klimatsmarta och resilienta produktionssystem. Framstegen mot detta mål återspeglas i den ökande användningen av jordbruk metoder i Eswatini, Lesotho, Namibia, Malawi, Madagaskar, Moçambique, Sydafrika, Tanzania, Zambia och Zimbabwe. (Främst stöd för lantbrukare (AKT/MÅL), men även till lokala/nationella organisationer (NAT/INST) FAO, The Flexible Voluntary Contribution, 2022 Annual Progress Report, sid 23, 22/00026520)) Stärka biosäkerheten genom One Healthmodellen Under Better production One health ska FVC:s delprogram Stärka biosäkerheten genom One Healthmodellen och har stött arbetet med att stärka biosäkerhetsåtgärderna för att skapa mer motståndskraftiga och hållbara jordbruksbaserade livsmedelssystem som främjar livsmedelstrygghet och nutrition. Framsteg mot dessa mål har uppnåtts genom initiativ som syftar till att i) bygga upp nationella nätverk för One Health, ii) stärka beredskapen och insatserna mot gränsöverskridande djur och växtsjukdomar, invasiva arter, skadegörare och antimikrobiell resistens samt iii) utrusta länder med de resurser och den teknik som behövs för att övervaka och kontrollera hot mot biosäkerheten. (Främst stöd till nationella struktuere (NAT/INST), men även global komponenter (GLOB/NORM), FAO, The Flexible Voluntary Contribution, 2022 Annual Progress Report, sid 36, 22/00026520) Globala aktiviteter mot Fall Armyworm Control Fall Armyworm (Majsfly) (FAW) är en skadeinsekt som livnär sig på majs och potentiellt mer än 80 andra grödor inklusive ris, durra, hirs, bomull och grönsaker. Det är en gränsöverskridande skadegörare som kan flyga mer än 100 km på en enda natt. FAW är infödd i Nord- och Sydamerika och rapporterades först i Central- och Västafrika i början av 2016. Inom två år hade den spridit sig över nästan hela Afrika söder om Sahara samt många asiatiska länder. Skadegöraren kan föröka sig snabbt under gynnsamma miljöförhållanden. FAW kommer sannolikt att fortsätta att spridas, livnära sig på majs och potentiellt hota spannmålsproduktionssystem i allmänhet, liksom livsmedelstrygghet och försörjning för hundratals miljoner människor. FAW kan inte utrotas, men det kan kontrolleras genom en integrerad strategi för växtskydd (IPM). En hållbar hantering av FAW kommer att bevara livsmedels- och näringssäkerheten för uppskattningsvis 600 miljoner människor världen över. Som svar på FAW-krisen har FAO utvecklat Global Action for Fall Armyworm Control (GA), som har tre huvudmål; 1) minska skördeförlusterna på grund av FAW med 5 procent i alla åtta demonstrationsländer och med 10 procent i pilotländerna (scale-up); 2) minska risken för ytterligare spridning och angrepp i länder med begränsad förekomst av skadegöraren, och 3) Inrätta en samordningsmekanism på global, regional och nationell nivå. För att uppnå dessa mål leder GA en massiv insats för att validera och skala upp hållbara metoder för hantering av FAW för att nå miljontals drabbade småbrukare. Det syftar till att påverka på ekonomisk, social och miljömässig nivå genom att minska skördeförlusterna, förbättra försörjningsmöjligheterna, kapaciteten och hälsan samtidigt som den biologiska mångfalden stärks, kemiska föroreningar minskar och odlingssystemens motståndskraft ökar. Detta FVC-delprogram har utformats för att strategiskt anpassa sig till och bidra till GA. Kapacitetsutveckling, innovation, kunskapsutbyte och samhällsbaserade pilotprojekt för hantering av FAW är de viktigaste aktiviteterna på nationell nivå. Sund politisk samordning och forum för informationsutbyte i alla regioner kommer att bidra till att sprida bästa praxis, inklusive standarder för fytosanitära åtgärder och karantän. Innovativa lösningar har testats och görs tillgängliga för småbrukare för att på ett hållbart sätt hantera FAW på sina fält. Övervaknings- och varningssystemen förbättras, och det regionala samarbetet stärks för att minska ytterligare spridning av FAW. Genom en hållbar hantering av FAW enligt GA, kommer livsmedelsosäkerhet och fattigdom att minska, småbrukares försörjningsmöjligheter förbättras. Denna aktivitet svarar primärt upp mot globala mål (GLOB/NORM), men även både nationellt (NAT/INST) och lokalt (AKT/MÅL). Impact Evaluations av FVC relaterade projekt FAO har valt att genomföra fyra Impact Evaluations av aktiviteter inom FVC. Dessa är 1 Climate adaptation, perceived resilience, and food security Comparative Evidence from Kenya and Zambia 2 Climateadaptive capacities and livelihood strategies under a prolonged drought. Baseline findings and policy implications for communitybased support in Isiolo, Kenya 3 Evaluating the impacts of inkind productive transfers and extension training in Zambia Baseline analysis of the integration of the Food Security Pack programme and farmer field schools och, 4 Evaluating the impacts of promoting coherence between disaster risk reduction, climate action and social protection in Malawi. Baseline analysis and programmatic implications of a Farmer Field School approach. (22/00026533) Projektet Promoting coherence between disaster risk reduction, climate action and social protection in Malawi (FVC 148) studerades i den 4:e utvärderingen ovan. Målet för projektet var att stödja fattiga och utsatta hushåll att stärka sin motståndskraft mot klimatförändringar och klimatvariationer genom införande av bland annat Klimatsmart lantbruk (CSA). Ansatser är att Fältskolor för jordbrukare (Farmer field schools, FFS) Socialt stöd (kontant kontra in natura) Utveckling av företag utanför jordbruket. Konsekvensbedömning görs gällande 80 FFS med 2 400 stödmottagare, och frågeställningar är vilka är effekterna av FFS och Nonfarm Support förbättrar tillhandahållandet av kontanter eller insatsvaror resultaten? fungerar det bättre med kontanter eller insatsvaror? Resultat var att överföringarna ökade avsevärt livsmedelstryggheten för FFS förmånstagarna, samt att kontanter förbättrade copingstrategier något. Är intressant att FAO prövar sig fram med Impact Evaluations för sina aktiviteter, och använder FVC projekt i detta sammanhang, och kan vara värt lyfta fram i andra kontexter. Resultatrapportering kopplat till Strategin för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom miljö, klimat och biologisk mångfald 20222026 Sida har i de dialoger och möten som hållits med FAO FVC sekretariat under året, särskilt lyft frågan kring miljö, klimat och biodiversitet. Frågor har ställts om miljö klimat och biologiskt mångfald som integrerade delar av samtliga projekt/ program som finansieras genom FVC samt som hur FVC finansierar riktade insatser inom Better Environment för ett visat ledarskap om miljö, klimat och biomångfaldsfrågornas självklara plats inom jordbruksutveckling och livsmedelstrygghet. FVC sekretariatet har inte visat något större gehör eller intresse för tematiken. Årsrapporteringen som bedömts rapporterade på föregående fas aktiviteter och projekt då Sida inte hade någon öronmärkning och därmed inte samma krav och förväntningar. Rapporteringen visade ändå på att FAOFVC fäster stor vikt vid klimatanpassning och integreringen av klimathänsyn i projekt. Särskilt positivt bedömer sida att klimat integrerats i better production. Biologisk mångfald och övriga miljöaspekter nämndes ytterst nästan inte alls. Vad gäller val av projekt för finansiering framöver inom den nya fasen är Better Environment det område (av de fyra betters) som får lägst finansiering, enbart 17%. Det är svårt för Sida att bedöma vad detta verkligen betyder då Sida inte varit med i urvalet av projekt/program och inte heller tagit del av det fullständiga underlaget. Däremot finns miljö/klimat, utöver att vara en better även med som ett tvärgående tematiskt område och därmed vägs det också in i bedömningskriterierna. Den övergripande bedömningen från året är att Sida hittills får relativt lite direkt genomslag för den mjuka öronmärkning och aktiva dialog kring miljö, klimat och biologisk mångfald inom FVC men att frågorna sakta börjar ta något större plats inom FAO generellt. Sida bedömer vidare att en stark samlad dialog (tillsammans med svenska FN rep i ROM och GLOBEC) är viktig för att få genomslag. Resultatexempel kopplade till Strategin för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom miljö, klimat och biologisk mångfald 20222026 Resultatexempel hämtade från: The Flexible Voluntary Contribution, 2022 Annual Progress Report, 2023, Insats 15270, Dokumentnr: 22/00026520 Stärkt anpassningsförmåga och motståndskraft mot klimatförändringar och naturkatastrofer FVC har gett bidrag till program för att stärka kvinnors egenmakt och motståndskraft i små östater. Programmet ser till att kvinnor som arbetar i viktiga värdekedjor får bättre tillgång till resurser samt innovativa och klimattåliga tjänster, tekniker och metoder. Framstegen mot detta mål fångas upp genom kvinnliga värdekedjeaktörers ökade medvetenhet om klimatresilienta anpassnings och begränsningsåtgärder, samt deras ökade tillgång till relevanta tjänster och antagande av transformativa metoder i små östater, däribland Barbados, Kap Verde, Komorerna, Palau, Saint Lucia och Samoa. (S23) Delprogrammet om kvinnor i UNFCCC har bidragit till begränsning av och anpassning till klimatförändringar genom att främja utveckling och genomförande av genusmedvetna, evidensbaserade strategier och åtgärder. Detta uppnås genom att förbättra könsreferenserna i de nationellt fastställda bidragen (NDC), de nationella anpassningsplanerna (NAP) och KJWAunderlagen från Kiribati, Samoa, Senegal, Salomonöarna, Uganda och Zambia, och genom att stärka nationella politiska beslutsprocesser kopplade till processerna inom UNFCCC. (s75) Stärkt anpassningsförmåga och motståndskraft mot klimatförändringar och naturkatastrofer och ökat skydd, bevarande och restaurering av ekosystem och biologisk mångfald samt stärkta förutsättningar för hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av landbaserade naturresurser Delprogrammet för katastrofriskreducering, klimatåtgärder och socialt skydd har bland annat stött genomförandet av integrerade strategier i Malawi, som syftar till att utveckla hushållens motståndskraft mot klimatrelaterade katastrofer och andra chocker och öka deras livsmedelssäkerhet och nutrition. Programmet har nått ut till 2400 producenter via 80 fältskolor. Arbetet är inriktat på antagandet av klimatsmarta jordbruks- och katastrofriskreduceringsstrategier, vilket har bidragit till en utveckling mot hållbara produktionssystem. Programmet har direkt ökat införandet av miljövänliga jordbruksmetoder bland producenter i Malawi genom praktisk utbildning. I enlighet med metoden med fältskolor för jordbrukare har utbildning tillhandahållits om jordbruk för bevarandet av biologisk mångfald, integrerad produktion och skadedjursbekämpning, agroforestry, naturlig trädföryngring, återställande av raviner, plantering av bassänger, diversifiering av grödor och producentföreningar, småskalig bevattning och boskapsuppfödning. I distrikten Mwanza och Neno har dessutom 12 fältdiken grävts för att ta bättre tillvara på regnvatten och förbättra jordmånen (s25). Programmet har också bidragit till rehabiliteringen av 19 mindre avrinningsområden genom stöd till naturlig trädföryngring och kompletterande trädplantering. Rehabilitering inleddes också på 11,25 hektar mark, vilket innebär att det totala området som rehabiliteras uppgår till 39 hektar. Matosäkerheten gick ner från 62.3% 2020 till 20% 2022. Den Malawiska kommitteen för sårbahetsanalys attribuerar detta till tillgången på mat genom jordbrukares egen produktion och jordbrukares ökade kapacitet för marknadstillgång (s23, 25, 64). Hållbara produktions och konsumtionsmönster, inklusive omställningen till hållbara livsmedelssystem, minskade föroreningar och hållbar kemikalie och avfallshantering Delprogrammet Building back better and greener har påskyndat innovation för ett hållbart jordbruk genom att leverera bättre integrerade strategier som kombinerar socialt skydd med rådgivningstjänster för jordbruket. På detta sätt utnyttjas innovativa och sammanhängande strategier för att stödja jordbrukare för att öka användningen av miljövänliga och klimatanpassade jordbruks och markanvändningsmetoder i Kenya, Sri Lanka och Zambia. (s23) Delprogrammet "Feeding urbanization" har stött arbetet med att främja inkludering över hela spektrumet av livsmedelssystem mellan landsbygd och stad, vilket har bidragit till en mer hållbar produktion. Programmet har bidragit till ökad kapacitet hos aktörerna i värdekedjan för livsmedel för hållbara livsmedelssystem vilket omfattar produktion, bearbetning, hälsosam kost och avfallshantering i Ecuador, Rwanda och Senegal. Det fokuserar också på att öka kvinnors och ungdomars tillgång till inkomstgenererande möjligheter i livsmedelsvärdekedjor. (s23) ITPGRFA Sverige är representerat i ITPGRFA genom jordbruksverket där Sida har en bra kontaktyta och en smidig samverkan för att spela in viktig frågor och kommentera på underlag inför styrmöten. Sverige samordnar i sin tur sina inspel med EU. Inför 2023 års styrmöte (Governing Board) var där inga starka kontroverser utan EU uppmuntrade sekretariatet i stort att fortsätta sitt goda arbete, välkomnade Nigeria till fördraget, betonade vikten av en kapacitetsutvecklingsstrategi och kapacitetsutveckling för avtalsparter och berörda (av avtalet) på alla nivåer. Vikten av kapacitetstärkande åtgärder kring fördraget var en återkommande punkt för EU under styrmötet. EU (med bifall från Sverige) noterade särskilt att så få avtalsparter (över 40%) inte placerat något material i det multilaterala systemet och uppmanade till åtgärder för detta. Resultatexempel kopplade till Implementation Report of the Work Programme for the 20222023 Biennium, IT/GB10/23/18.1, Insats 15270 ,relevanta främst mot resultat område 7 Ökat skydd, bevarande och restaurering av ekosystem och biologisk mångfald samt stärkta förutsättningar för hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av landbaserade naturresurser COP 15 för biologisk mångfald och antagandet av KunmingMontreal protokollet har även satt ljus på ITPGRFA. Sekretariatet har arbetat aktivt under 2022 för att tillgängliggöra information om avtalet för alla parter och offentligheten bland annat genom att uppdatera och kontinuerligt publicera material på hemsidan. Hemsidan uppdaterades bland annat med en sektion om lantbrukares rättigheter enligt artikel 9 och sekretariatet har arbetat för att synliggöra artikel 9 på olika sätt under året både inom och utanför FAO (s7). Under året organiserade sekretariatet fem regionala konferenser/lärandeevents kring förmånsdelning (access and benefit sharing) och lantbrukares rättigheter. Sekretariatet har även publicerat ett antal relaterade rapporter med samarbetspartner som CGIAR (s4). 1.3Assessment of the likelihood that the objectives will be achieved by the end of the intervention given the overall risk Generellt så bedöms FVC ha goda möjligheter att uppfylla en stor andel av de satta målen. FVC har som prioritet Men samarbetet är spritt på drygt 50 stycken subprojekt, med stor spridning av olika typer av aktiviteter och målsättningar. 30 av projekten bedöms ha en tydlig global påverkan, och 4 regionalt v.g. Afrika, och några har andra regionala fokus. I FVC styrdokument sägs under Innovation och potential för transformativ förändring att; FVC-förslag bör svara mot en verklig möjlighet till transformativ förändring, i linje med förändringsteorin. Sådant arbete omfattar nya och övertygande tillvägagångssätt och resultat, eller påvisar effekter och genererar lärdomar och globala kunskapsprodukter globalt, regionalt och/eller på nationell nivå. Dessa inkluderar innovativa och framväxande/lovande arbetsområden som svarar mot globala utmaningar, där FAO har en klar komparativ fördel för att intensifiera sitt arbete och uppnå transformativ förändring. FAOs MEL är en dialogfråga bland annat då målen ofta är på för låg nivå (in/output) och har en låg definieringsgrad (tre workshops ska/har organiseras, men inget om relevans och kvalitet). Intressant här är också om Impact evaluation kan bli ett analytiskt instrument för projektuppföljning och lärande (se ovan) I förhållande till förväntade resultat kopplade till Strategin för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom miljö, klimat och biologisk mångfald 20222026 behöver Sida fortsätta att ha en samlad och stark dialog med FAO kring vikten av integrering av klimatanpassningsåtgärder och biologisk mångfald. Sida behöver följa upp att FAO tar den mjuka öronmärkningen på allvar och faktiskt investerar i dessa områden, allra helst integrerat med övriga områden och i samklang med resultat kopplade till även till strategin för ekonomiskutveckling. Det finns pontetial att samla dialogen från bilateral, regional och global nivå i dessa frågor då detta fokus flaggas även i andra FAO insatser (t.ex. på HUMASIEN).