UNEP 2018-2022
Insats-ID : SE-0-SE-6-61050901På denna webbplats visas öppna data om det svenska biståndet, som visar när, till vem och för vilket ändamål svenskt biståndsmedel betalas ut, samt vad det har gett för resultat. Denna sida innehåller information om en av de insatser som finansieras med svenskt bistånd.
Stöd till genomförande av prioriterade delar av FN:s Miljöprograms (United Nations Environment Programme) strategi för 2018–2021 och till strategin kopplade arbetsprogram, 2018–2019 och 2020–2021. Målet med insatsen är minska fattiga människors sårbarhet mot miljörelaterade risker och därigenom öka deras resiliens. FN:s Miljöprogram skall åstadkomma detta geno...
Läs hela beskrivningenFrån
- B03 - Bidrag till specifika program och fonder genom internationella organisationer (multilaterala, INGO)
Mer om insatsen
Stöd till genomförande av prioriterade delar av FN:s Miljöprograms (United Nations Environment Programme) strategi för 2018–2021 och till strategin kopplade arbetsprogram, 2018–2019 och 2020–2021. Målet med insatsen är minska fattiga människors sårbarhet mot miljörelaterade risker och därigenom öka deras resiliens. FN:s Miljöprogram skall åstadkomma detta genom att globalt reducera miljömässiga risker och öka samhällens och miljöns resiliens som helhet. Specifikt skall insatsen minska fattiga människors sårbarhet och öka deras resiliens genom: 1) att utveckla mer långsiktiga, nationella anpassningsplaner med integrerade ekosystembaserade strategier, samt stöd till medlemsländer i utformning och genomförande av utvecklingsstrategier för utsläppsminskningar i enlighet med Parisavtalet; 2) att länder alltmer skall förhindra och minska miljöpåverkan av katastrofer och konflikter och samtidigt bygga motståndskraft mot framtida kriser; 3) att en ökad andel av havs-, sötvatten- och terrestra ekosystem förvaltas genom ett integrerat arbetssätt som gör det möjligt för dem att bevara och återställa biologisk mångfald, ekosystemens långsiktiga funktion och ekosystemens varor och ekosystemtjänster; 4) en sammanhållen politik och starka rättsliga och institutionella system för att uppnå miljömålen inom ramen för hållbar utveckling; 5) en sund förvaltning av kemikalier och avfall och förbättrad luftkvalitet som bidrar till en hälsosammare miljö och bättre hälsa för alla; 6) att länder övergår till en hållbar utveckling, inklusive inkluderande grön ekonomi och handel, och upptaget av hållbara konsumtions- och produktionsmönster som ökar frikopplingen mellan ekonomisk tillväxt och ohållbar resursanvändning och miljöpåverkan, och samtidigt förbättrar människors välbefinnande. Dessutom skall FN:s Miljöprogram inom stödet genomföra en granskning av vilka fattigdomsminskande resultat deras verksamhet uppnått 2015–2017. Sidas bidrag till genomförandet av strategin och arbetsprogram för FN:s miljöprogram är 280 miljoner SEK för åren 2018 till 2022 och det motsvarar ca 2.1% av den totala budgeten för genomförandet av strategin. Ungefär 50% av budgeten vidareförmedlas.
Här visas alla aktiviteter kopplade till insatsen. Klicka på en enskild aktivitet för att se fördjupad information.
Totalt 0 SEK fördelat på 0 aktiviteter
Här presenteras en lista över alla utbetalda transaktioner för en specifik insats. Varje betalning kan spåras till en särskild aktivitet. Negativa belopp indikerar att det skett en återbetalning.
0 transaktioner
Inga transaktioner tillgängliga för denna insats
0 insatsdokument
Nedladdningslänk |
---|
Inga insatsdokument tillgängliga för denna insats
Resultat
Uppnådda resultat 2021 - kopplade till strategimålen Förebyggande av klimatförändringar, och minskade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar: UNEP lyckades sammanföra 100 experter och mer än 900 deltagare under Asia-Pacific Climate Week. De diskuterade och utvecklade en uppsättning lösningsorienterade rekommendationer för omvandlingsmöjligheter för hälsosamma stadsmiljöer, inklusive transporter och rörlighet, och hållbara energisystem (QPR July-Sept 2021, sid 8). UNEP har publicerat flaggskepp rapporten Emissions Gap Report 2021 som varnade för att de nya och uppdaterade NDCs och åtaganden för 2030 kommer endast ha en liten påverkan att möta utsläppsgapet. Enligt rapporten hade utsläppen minskat med 5,4% under 2020 pga Covid-19 men återgick till samma nivåer som innan pandemin och koncentrationen av växthusgaser i atmosfären fortsatte att öka (PPR 2020-2021, sid 10). I United for Efficiency (U4E) initiativet har UNEP arbetat med Pakistan med att införa bestämmelser som kommer att resultera i årliga energibesparingar på 1,3 TWh till 2030, med utsläppsminskningar motsvarande 630 000 personbilar. Initiativen stödjer Indonesien i utarbetandet av ett ministerdekret om bestämmelser som kommer att leda till årliga energibesparingar liknande dem i Pakistan (QPR July-Sept 2021, sid 8). UNEPs projekt "Supporting Countries to Monitor and Improve Air Quality" har i samarbete med Costa Rica, Etiopien, Peru och Uganda stärkt deras kapacitet för övervakning av luftkvalitet och utvecklat handlingsplaner för högre luftkvalitet (UNEP Quarterly Report April-June, sid. 16). Under 2021 har UNEP assisterat 52 policy och initiativ med nationell och lokala regeringar för förbättrad luftkvalité. Till exempel i Kambodja har UNEPs stöd resulterat i landets strategi att anta Euro IV utsläppsnormer för fordon (PPR, sid 40). Minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom, och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer: Inför 2021 Climate Adaptation Summit publicerade UNEP januari 2021 flaggskepp rapporten Adaptation Gap Report 2020. Den identifierar stora gap i finansiering för anpassning, speciellt för utvecklingsländer som är mest sårbara till klimat förändring som ett resultat av gapet (QPR Jan-March 2021, sid 5). UNEP samförvaltar med IUCN The Global ecosystem-based adaptation (EbA) Fund som ger 'seed' kapital för innovativa lösningar. UNEP's EbA-portfölj växte till över 45 projekt, inklusive ett projekt på 6 MUSD i Moçambique för att skydda kusterna genom restaurering och bevarande av naturen. Övergripande syftar UNEPs EbA-projekt till att återställa 131 000 hektar ekosystem med nytta för 2,7 miljoner människor. Under 2021 arbetade UNEP med 44 länder i 67 projekt för att bygga klimat resiliens genom utveckling av planeringssystem och fältbaserade anpassning för att stödja utsatta samhällen i en rad ekosystem, från torrmarker, skogar och berg till kustområden och stadsområden. Nepals regering lanserade ett projekt för att använda ekosystembaserad anpassning för att bygga motståndskraften hos stadssamhällen i Katmandu Dal mot negativ klimatpåverkan (PPR 2020-2021, sid 8-9). Stärkt skydd och återställande, samt hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, biologisk mångfald och arter, naturresurser, inklusive jord- och skogsbruk, samt ekosystemtjänster: Under 2021 har 24 länder och sex gränsöverskridande samarbeten med stöd från UNEP gjort framsteg vad gäller att övervaka och upprätthålla hälsan och produktiviteten hos marina och land ekosystem. Vidare, har elva länder visat på ökat förståelse för värdet och rollen av ekosystemtjänster; Azerbajdzjan, Bosnien och Hercegovina, Grenada, Japan, Malawi, Marshallöarna, Niue, Oman, Sri Lanka, Tonga, Tuvalu (PPR 2020-2021, sid 22-23). UNEP har hjälpt Brasilien, México, Indien, och Kina med att utveckla Ecosystem Accounts under 2021 som en del i Natural Capital Accounting and Valuation of Ecosystem Services projektet (PPR 2020-2021, sid 25). UNEP tillsammans med UN Department of Social Affairs (UNDESA) har implementerat ett projekt där Sydafrika är första landet att lansera en 10 årig strategi för Natural Captial Accounting. Sjuttiofyra finansiella institutioner har undertecknat ett åtagande att fastställa portföljmål för att minska sina ekosystemrelaterade negativa risker och påverkan på naturen. Det är tack vare samarbetet mellan UNEP Finance Initiative (UNEP FI) och UNEP-World Conservation Monitoring Centre (WCMC) om att utveckla en guidning paper på Biodiversity Target-setting med trettio principer för ansvarfull bankverksamhet. Samarbetet har även lett till att hålla workshops för länderna Kambodja, Thailand och Vietnam om deras lärdomar och erfarenhet av att utveckla och genomföra nationella ekosystembedömningar (QPR July-Sept 2021, sid 12; PPR 2020-2021, sid 26). Hållbara produktions- och konsumtionsmönster, inklusive förebyggande kemikaliekontroll och avfallshantering: Inom hållbar konsumtion och produktion har sju nya länder påbörjat implementering av offentlig upphandling processer i Antigua och Barbuda, Grenada, Dominica, Senegal, Kazakstan, Kirgizistan och Uganda under 2021. Upp till 194 privata och offentliga företag har premierat hållbar konsumtion och produktion samt 22 additionella länder har börjat mäta matsvinn på nationell nivå (PPR, sid 39). UNEP har även hållit utbildningar för nationell upphandlingsmyndighet i Georgien, Ukraina och Moldavien för att göra den offentliga upphandlingen mer hållbar genom projektet EU4Environment. Fokus låg på prioriterade produkter för att informera ny lagstiftning i Georgien, användningen av miljömärkning för grön offentlig upphandling i Ukraina och gröna tillväxtindikatorer i Moldavien (QPR July to September 2021, sid 18). 2021 markerade slutet på blyad bensin efter en nästan 20-årig kampanj av UNEP-ledda Global Partnerskap för rena bränslen och fordon. Förbud mot användningen av blyad bensin vid marktransporter har beräknats förhindra mer än 1,2 miljoner från tidig dödsfall per år, öka barns IQ, spara 2,45 biljoner USD per år för den globala ekonomin och minska brottsligheten (UNEP in 2021, sid 16). UNEP hjälpte också länder att fasa ut bly i färg genom Lead Paint Alliance. Georgien, Marocko, Peru och Ukraina var de senaste nationer att anta lagar som begränsar bly i färg, vilket resulterar i totalt till 83 länder som har antagit nationell lagstiftning (UNEP in 2021, sid 16, QPR Jan-March 2021, sid 15). Stärkt skydd och återställande, samt hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av marina, kustnära och sötvattenekosystem, biologisk mångfald, naturresurser, samt ekosystemtjänster: I Sudan är UNEPs förvaltningsprojekt i avrinningsområde Wadi El Ku i sin andra fas. Projektet finansieras av Europeiska unionen och genomförs av UNEP i partnerskap med federala och statliga myndigheter, lokalt baserade civilsamhällesorganisationer som leds av Practical Action och lokalsamhällen. Projektet har drivits i flera år och fungerar som ett demonstrationsprojekt på hur ett lokalt lett vattenförvaltningsforum har lyckats förvalta avrinningsområdet och dess vattenresurser på ett hållbart sätt. Den samhällsbaserade tillvägagångssätten för miljöstyrning och naturresurshantering har vunnit politiskt stöd och beröm, och fick under 2021 "Water for Peace priset för sina bidrag till integrerade vattenresurshantering och konflikt resolution i norra Darfur (QPR Jan-March 2021, sid 10). UNEP och International Coral Reef Initiative (ICRI) lanserade gemensamt ett litet bidragsprogram på 60 000 USD för att finansiera projekt för bevarandet av korallrev, mangrove och sjögräs i låginkomstländer och ö-nationer i utveckling. Målet är att stödja projekt som fokuserar på initiativ som leder till en hållbar förvaltning och skydd av känsliga havs- och kustekosystem. UNEP har bidragit med stöd till myndigheter, lokala samhällen och civil organisationer för att utveckla innovativa och hållbara sätt att skydda och förvalta lokala marina områden samt implementera bäst praxis riktlinjer för koral-, mangrove- och sjögräsområden (PPR 2020-2021, sid 28; QPR Jan-March, sid 12; QPR July- September 2021, sid 12). Under UNEPs regionala havsprogram har Nairobi Konventionen lanserat nya riktlinjer för restaurering av sjögräs ekosystem för västra Indiska Oceanen. De beskriver hur man utformar framgångsrika restaureringsprojekt för sjögräs, med hjälp av bästa praxis, protokoll och fallstudier från regionen och världen så att utövare kan fokusera på vad som mest sannolikt kommer att fungera för dem (QPR Jan-March 2021, sid 12). Renare vatten och hav, minskade utsläpp av föroreningar och minskad nedskräpning: För att utveckla övervaknings- och bedömningskapacitet för sötvattenskvalitet etablerades kapacitetsutvecklingscentret för det globala miljöövervakningssystemet / vattenkapacitetsutvecklingscentret (UNEP GEMS/Water). Det går ut på att experter ger vägledning till doktorander och kommunala tjänstemän runt om i världen om hur man övervakar vattenkvaliteten. Tjugo studenter var registrerade från 10 olika länder under 2021. Målet är att studenterna återvänder till sina hemländer för att utveckla vattenövervakningssystem. Till exempel, har en tjänsteman som gjort kursen hjälpt Sierra Leone utveckla vattenövervakningssystem och börjat testa delar av floden Rokel. Landet kunde därmed överlämna rapport till FN om vattenkvalitén i avrinningsområdet. (UNEP GEMS/Water Capacity Development Centre, June Newsletter 2021, sid 8) Under hela 2021 förespråkade UNEP för globala åtgärder på plastföroreningar. UNEPs globala bedömning av marint skräp och plast föroreningar visade på växande hot i alla ekosystem. Rapporten lyfter fram att plast står för 85 procent av det marina skräpet och varnar för att år 2040 kommer volymer av plastföroreningar som strömmar ut i havet kommer nästan ha tredubblas. Ett projekt i Asien förändrade återvinningsbeteendet i Selangor, Malaysia, där de boendes vilja att delta i avfallssortering har ökat till 75 procent av hushållen i vissa delar av staten. UNEP häll flera seminarier och ministermöten för relevanta intressenter för att dela information och bästa praxis och diskutera utmaningarna för att ta itu med marint skräp och plast föroreningar. Malaysia lanserade också en ny marin skräppolicy (UNEP in 2021, sid 14, QPR Jan-Sept, sid 14). En detaljerad bedömning och rekommendationer för sanering och framtida oljeutsläpp katastrofer lämnades in till nationella myndigheter av UNEP efter ett insatsuppdrag att hantera X-Press Pearls skeppsbrott, vilket är den största miljökatastrofen att slå Sri Lanka sedan tsunamin i 2004. Det omfattade effekter på fiske, djurliv och växter samt åtgärder om sanering och förstärkning av sjöfartens katastrofhantering. Arbetet har också stärkt Sri Lankas engagemang i redare och försäkringsbolag över händelsen (QPR July to Sept 2021, sid 10; PPR 2020-2021, sid 21). Uppnådda resultat kopplat till normativ dialog Den normativa dialogen rörande fattigdomsperspektivet har lett till att UNEP har fått ökad förståelse för kopplingen mellan miljö och fattigdom/social utveckling med människan i fokus. Enligt fattigdomsstudien, som finansierades av Sida 2021, följs rekommendationerna upp med att en konsult under 2023 kommer att stödja UNEPs verksamhet med att genomföra rekommendationerna som härrör från den oberoende översynen av UNEPs bidrag till fattigdomsminskning. Inom UNEP utvecklas en "people-oriented approach" och "poverty environmental actions" som kommer att främja en integrerad strategi för att skapa fattigdom, miljö och klimat mål för nationella och subnationella planer, policyn, budgetar och offentliga och privat finansiering i kommande medellångsiktiga strategi (MTS) för 2022-2025. Uppnådda resultat kopplat till tvärgående frågor Fattigdomsperspektivet Inom UNEP och UNDP initiativet Poverty Environment Actions for SDGs (PEA) har åtta fullfjädrade projekt fått stöd, fyra länder i Afrika (Malawi, Mauretanien, Moçambique och Rwanda) och fyra länder i Asien och Stillahavsområdet (Bangladesh, Laos, Myanmar och Nepal). En ytterligare insats för tekniskt bistånd görs i Tanzania och i Indonesien. Ytterligare fyra insatser för tekniskt stöd till i) den blå ekonomin i partnerskap med Asiatiska utvecklingsbanken (ADB), ii) gröna obligationer i Sydafrika i partnerskap med tyska GIZ, iii) genus- och klimatsmart jordbruk i partnerskap med UN Women och iv) kapacitets-uppbyggnad. Under 2021 fortsatte PEA att uppnå sitt mål att stärka integrationen av fattigdom, miljön och klimatmål i policyer, planer, regleringar och investeringar från partner länder för att påskynda leveransen av Agenda 2030. Bland annat utvecklandes 32 riktlinjer och verktyg för att hantera den privata sektorn investeringsbeslut för att prioritera kvalitetsinvesteringar; 60 planeringsramar, lagstiftning och förordningar som integrerar kopplingen mellan fattigdom och miljö för att öka kapaciteten att tillämpa integrerade strategier; och verktyg för att mainstreama miljömässig hållbarhet och klimatmål i utvecklingsplanering och budgetering. Jämställdhet Arbetet kring integreringen av jämställdhet går delvis framåt. Enligt UN SWAP, uppfyllde UNEP 82 % av de 17 resultatindikatorerna för FN:s systemomfattande handlingsplan för jämställdhet och kvinnors egenmakt under 2021. En prestation ökning med 35 procentenheter från 2020 (PRR 2021). UNEP arbetar med att säkerställa en fullständig integrering av jämställdhetsperspektivet i alla underprogram och har utvecklat verktyg för att optimera tillämpningen. UNEPs management respons till utvärderingen av UNEPs Gender Policy and Strategy (GPS 2015-2021) avsåg stärka kapaciteten internt samt bl.a. planerade en High-level Task Force och oberoende, extern Gender Expert Advisory Group. UNEP har utbildat 68 anställda i projektledning på de senaste verktygen och riktlinjerna för den uppdaterade Environmental and Social Sustainability Framework - ESSF (Safeguards Policy, 2020), genom en kurs som inkluderar hantering av skyddsåtgärder inom nya Safeguard och Gender (SAGE) online-system. Utbildning och träning i de aktiva projekten är utvecklad för att kunna inkludera jämställdhetsintegrering i projektplanering och utveckling. UN Women, i samarbete med FN organ medräknat UNEP, har stött inkludering av gendermarkören i nya systemet för Integrated Planning, Management and Reporting IPMR som en parameter för att utvärdera integrering av jämställdhetsperspektivet i projektutveckling. Följaktligen kan gender tagging göras på olika nivåer i log-ramen som kommer göras i rapportering för kommande medellångsiktiga strategi 2022-2025. Miljö- och klimatperspektivet I FNs reform har det gjorts arbete för att miljö- och klimatperspektivet ska genomsyra i FN systemet. Dock är miljö (särskilt biologisk mångfald och föroreningar) fortfarande svagt mainstreamat i FN:s Common Country Analyses vilket vidare begränsar hur lösningar och åtgärder därefter presenteras i Cooperation Frameworks (de senare framförhandlade mellan FN och nationella regeringar). I CCAs nämns nu klimat i 59 %, medan föreningar enbart i 24 % och biodiversitet i 17 %. I CFs nämns klimat i 80 % medan biodiversitet nämns i 15 % och föroreningar enbart i 5 %. Hållbarhetsmålen med miljöfokus är underfinansierade inom UN Development System som helhet och det finns ett behov för ökat stöd på landnivå samt med regionkontoren för att kunna fortsätta att jobba med de tredubbla planetära kriserna. UNEP arbetar genom Environment Management Group (EMG), sin nya leveransmodell (Delivery Model) samt med Greening Economic Transformation och teknisk assistans för att bättre mainstreama miljö och klimat i Common Country Analyses och Cooperation Frameworks. Det är ett pågående arbete av UNEP för att öka/förbättra dataanalyser som ska kunna påvisa den ekonomiska och miljömässiga påverkan av förlusten av biologisk mångfald och föroreningar. Man arbetar med ett konsoliderat paket för att bygga kapacitet hos FNs land team. I arbetet att driva hållbarhets- och miljöledningsarbete, så kallad Greening the UN, har en andra fas av hållbarhetsstrategin för 2020-2030 godkänts november 2021 med mål att alla FN organ ska ha implementerat en Environmental Management System (EMS) som inkluderar en komponent om virtuell möteskultur, miljömässig hållbarhet inom FN-program och rapportering om miljöprestation. Naturvårdsverket har haft utlånad personal hos UNEP för att hjälpa att identifiera och leda genomförandet av projektaktiviteter i samarbete med UNEP. UNEP har ambition att minska sitt växthusgasutsläpp från medarbetare resande och har köpt certifikat för utsläppsminskning (Certificate of Emission Reduction) för att kompensera och neutralisera sitt klimatavtryck från 2008 nivå, då byråns växthusgasmätningar började (PRR, sid 65).
UNEP:s vision och uppdrag har omsatts i UNEP:s strategi (MTS) 2018 - 2021 som har en långsiktig och mer resultatfokuserad planeringsmetod anpassat till målsättningarna för Agenda 2030, och tar särskilt hänsyn till Agenda 2030:s universella och transformativa inriktning, där frågor som hälsa, utbildning och inte minst miljö inte längre behandlas i silo, utan är inbördes ihopkopplade. UNEP lyfter bland annat att över 86 delmål i Agenda 2030 relaterar till hållbar miljö vilket visar på dess integrerade karaktär. Vidare är UNEP:s strategiska fokus och prioriterade områden grundat på en läges- och situationsanalys. Regionalt sett finns skillnader i prioriteringsfrågor och trender, men UNEP har urskiljt sju övergripande, gemensamma prioriteringsområden som utgör de sju delprogrammen i strategin. Dessa delprogram är vidare indelade i resultatinriktningar, vart och ett med specifikt mätbara indikatorer, och är även direkt kopplade till specifika SDG-mål och undermål. För att uppnå visionen för 2030 samordnar och fokuserar UNEP sina åtgärder efter fem operationella huvudprinciper: - Universell tillämpning. UNEP fokuserar på att ha en global, sammanhängande ansats i sitt normativa arbete och ledarskap, och samtidigt vara flexibel i stödet på lokal och nationell nivå genom att belysa vikten av lokalt ägarskap med hänsyn till skillnader i nationell kapacitet och utvecklingsgrad, och respekt för nationella policyer och prioriteringar. - Resultatstyrning (RBM, Results-Based Management). UNEP fortsätter att stärka planerings- och implementeringsprocesser som grundats på resultatstyrt arbetssätt och strategiska partnerskap. Sida har tidigare stöttat UNEP specifikt med utbildning i och integrering av RBM. - Synergi genom strategiska partnerskap. Strategiska partnerskap för hållbar utveckling är ett grundläggande tillvägagångssätt för UNEP på alla nivåer: globalt, regionalt, nationellt och lokalt. - Fortsatt stärkt strategisk regional närvaro för att fortsatt driva UNEP:s arbete med regionala och globala policyer och överenskommelser, samt stötta regioner och länder i de olika miljöutmaningar anpassat efter deras varierande sårbarhet och miljöstyrningskapacitet. - Ökad integration av normativa ramverk. Med UNEP:s ansvar med miljökoordinering inom FN-systemet skall UNEP arbeta med andra enheter i systemet för att öka integreringen av miljörelaterade, normativa ramverk i respektive tematiska och funktionella områden. Delprogram: UNEP:s arbete under 2018-2021 syftar till att reducera miljömässiga risker och öka samhällens och miljöns resiliens som helhet, samtidigt som man skall ha beredskap att ta sig an nya miljöutmaningar. Målen i Sidas föreslagna avtal inkluderar sex av UNEP:s sju delprogram och följer däri UNEP:s mål uppsatta i deras strategi och arbetsprogram. Tidigare avtal innefattade stöd till fem av dessa sju delmål, men till den föreslagna insatsen har delmålet resiliens mot katastrofer och konflikter lagts till, både på grund av dess relevans utifrån strategin för hållbar miljö, klimat, hav och nyttjande av naturresurser, och med anledning av att vikten av att genom biståndet bidra till ökad resiliens betonas än mer idag. Sida bedömer det inte relevant med stöd till UNEP:s delprogram Miljögranskning då den är av en mer övergripande analysnivå och kan ses som del av kärnverksamheten som genomkorsar övriga delprogram, samt utan direkt koppling till fattigdomsminskning. De delprogram till vilka Sidas stöd fördelas är följande: KlimatförändringarInom området klimatförändringar skall UNEP:s arbete bidra till att länder allt mer övergår till låg-utsläpps ekonomisk utveckling och samtidigt ökar länders anpassning och motståndskraft mot klimatförändringar. UNEP:s arbete mot denna vision har tre resultatströmmar: Klimatanpassning och motståndskraft; åtgärder för ren energi; samt utsläppsminskning från avskogning och skogsutarmning. Mer konkret innebär arbetet inom detta område att UNEP i samarbete med partners stödjer utvecklingsländer som är särskilt sårbara för klimatförändringar med att utveckla mer långsiktiga, nationella anpassningsplaner med integrerade ekosystembaserade strategier, samt stöd till medlemsländer i utformning och genomförande av utvecklingsstrategier för utsläppsminskningar i enlighet med Parisavtalet. Förväntade resultat är:a) Länder utvecklar i allt högre grad sina nationella anpassningsplaner med integrerad ekosystembaserad anpassning;b) Länder antar och/eller genomför i allt högre utsträckning utvecklingsstrategier för minskade utsläpp av växthusgaser och investeringar i ren energiteknik; c) Länder antar och genomför i allt högre grad skogsvänliga strategier och åtgärder som ger kvantifierbara utsläppsminskningar såväl som sociala och miljömässiga fördelar. Resiliens mot katastrofer och konflikter. UNEP:s arbete med resiliens skall bidra till att länder alltmer ska förhindra och minska miljöpåverkan från katastrofer och konflikter och samtidigt bygga motståndskraft mot framtida kriser, och vilar till stor del på Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015 - 2030. UNEP:s fokus i arbetet med ökad resiliens ligger på integrering av bästa praxis i centrala bestämmelser för policyer relaterade till prevention, respons och återhämtning. UNEP betonar bland annat att fokus på samarbete med regeringar och privatsektorn i detta arbete. Förväntade resultat är: a) Länder och internationella aktörer integrerar miljöåtgärder för riskreducering i grundläggande policyer och ramverk;b) Beredskapsplaner och krisåterställningsplaner integrerar miljöhänsyn för att öka återhämtningens hållbarhet;c) Krisdrabbade länder antar viktiga strategier för miljö- och naturresursstyrning och hållbara metoder för återhämtning och utveckling. Friska och produktiva ekosystemArbetet med ekosystem skall bidra till att en ökad andel havs-, sötvatten- och terrestra ekosystem förvaltas genom ett integrerat arbetssätt som gör det möjligt för dem att bevara och återställa biologisk mångfald, ekosystemens långsiktiga funktion och ekosystemens varor och ekosystemtjänster. Delprogrammet har särskilt stark koppling till Agenda 2030 och SDG:erna samt Konventionen om biologisk mångfald och Aichimålen. Insatsen kommer specifikt att fokusera på att en ökad andel marina ekosystem underställs integrerad ekosystembaserad förvaltning och en stärkt regional havsförvaltning. För att adressera bakomliggande orsaker till nedbrytning av ekosystem, samt arbetet med förbättrat skydd och restaurering av ekosystem fokuserar UNEP bland annat på att tillsammans med partners förse länder och regeringar med verktyg, bästa praxis och direkt support inom området ekosystem-styrning. Insatsen kommer även att fokusera på att främja en hållbar konsumtion och produktion och säkerhetsställa att marina ekosystemtjänster värderas och inkluderas i havsekonomin och havsplanering (blå ekonomi). Under detta delprogram har Sida specificerat två stöd riktad mot marina miljöer med utgångspunkt i att skydd av hav och marina resurser tillkommit i den nya miljö-, klimat- och havsstrategin. UNEP:s långtgående arbete inom skydd av kust- och havsmiljö förstärks i och med framtagandet av en ny marin strategi, varför Sida vill säkerställa tillgängliga finansiella resurser för UNEP:s fortsatta arbete inom god havsförvaltning. De två initiativen är Regionala havsprogrammet (Regional Seas Programme, RSP) och Regional Ocean Governance, samt Blue Economy initiative, en ekosystembaserad strategi för marin ekonomi, som tar hänsyn till omfattningen av ekonomiska sektorer och policyer som båda behöver balanseras för att säkerställa en hållbar användning av marina resurser. Dessa initiativ ligger även väl i linje med de prioriteringar och kärnområden som Miljö- och energidepartementet ser som relevant att fokusera på. Sida delar bedömningen att UNEP:s interna koordinering och organisatoriska samarbete på havsmiljöområdet behöver stärkas. Förväntade resultat är:a) Hälsostatus och produktivitet hos marina, sötvatten- och markbaserade ekosystem är institutionaliserade inom utbildning, övervakning och sektors- och gränsöverskridande samarbetsramar på nationell och internationell nivå;b) Beslutsfattare inom den offentliga och privata sektorn testar att ekosystemens hälsostatus och produktivitet ingår i det ekonomiska beslutsfattandet. Miljöstyrning. UNEP:s övergripande målsättning inom området miljöstyrning är en sammanhållen politik och starka rättsliga och institutionella system för att uppnå miljömålen inom ramen för hållbar utveckling. Insatsen kommer specifikt inom detta område att fokusera på en stärkt och tydliggjord koppling mellan fattigdom och miljö; stärkt främjande, skydd och respekt för miljömässiga rättigheterna; förbättrat skydd för miljöförsvarare/miljöaktivister; samt ett hållbart FN (internt miljöarbete). Under detta delprogram har Sida specificerat stöd till Poverty-Environmental Action for Sustainable Development Goals, PEAS, som bygger på samarbetsprogrammet Poverty-Environment Initiative (PEI) mellan UNEP och UNDP. PEI, etablerat 2005, arbetar bland annat med integrering av fattigdoms- och miljöperspektiv i nationella utvecklingsplaner, ursprungligen till stöd för att uppnå milleniemålen och nu, i fortsättningen PEAS, som en modell för att bidra till genomförandet av Agenda 2030 och hållbarhetsmålen. Ett starkt fattigdomsperspektiv är ledande för Sida och svensk biståndspolitik, varför Sida vill säkra en fortsättning på den starka grund som PEI utgör. Ytterligare stöd har märkts för arbete med att främja, skydda, respektera miljörättigheter samt brott mot relaterade miljörättsliga frågor, samt initiativ relaterat till policyn Promoting greater protection for environmental defenders. Sida har noterat en ökning av hot och våld mot miljöaktivister på global nivå, och ser att UNEP har en unik position att arbeta för ökad uppmärksamhet och skydd av miljöförsvarare, då de arbetar normativt med regeringar. Ett fjärde stöd under miljöstyrning, är till Sustainable UN och andra miljöinsatser inom och mellan FN-organ, som exempelvis Environmental Management Group (EMG) för fortsatt arbete med att öka FN:s interna miljöarbete. Förväntade resultat är: a) att miljömålen inom ramen för hållbar utveckling uppnås genom samordnade insatser av det internationella samfundet på globala, regionala och subregionala nivåer; b) att institutionell kapacitet och policy och/eller rättsliga ramar förbättras för att uppnå internationellt överenskomna miljömål, bland annat Agenda 2030 för en hållbar utveckling och SDG:erna. Kemikalier, avfall och luftkvalitetInom området kemikalier, avfall och luftkvalitet skall UNEP:s arbete bidra till en sund förvaltning av kemikalier och avfall och förbättrad luftkvalitet som bidrar till en hälsosammare miljö och bättre hälsa för alla. Inom detta område pekar UNEP på vikten av användande av teknologi i arbetet med förbättrad förvaltning av avfall och kemikalier för en mer hållbar stadsutveckling. Insatsen kommer specifikt inom detta område att fokusera på förbättrad kemikalie- och avfallshantering inklusive stärkta relevanta konventioner och avtal; minskad mängd och nivåer av farliga kemikalier i produkter; förbättrad hantering av avfall från elektriska och elektroniska produkter (e-avfall); minskade luftföroreningar och minskade havsföroreningar genom en "källa-till-hav"-ansats. Under detta delmål fördelas stödet till fem prioriterade frågor: kemikalier och avfall inklusive konventioner och avtal; kemikalier i produktprogram (Chemicals in Products Program, CiP); elektroniskt avfall/e-waste; luftföroreningar; samt marin förorening. Arbete med kemikalier, luftföroreningar och elektroniskt avfall är viktiga frågor som kan kopplas direkt till hälsotillståndet hos människor och med särskild relevans till fattiga människor som i allt större grad lever i riskområden, ofta innehar de smutsigaste arbetena, och med begränsad tillgång till resurser eller vård vid behov. Samtidigt ökar luftföroreningar, särskilt i urbana miljöer, och elektroniskt avfall noteras som ett allt större globalt miljöproblem. Sidas stöd grundar sig på att UNEP är en unik aktör med väl dokumenterade resultat från exempelvis kemikaliearbetet som har gett direkta resultat genom implementering av globala kemikalieavtal och konventioner. Få aktörer innehar en position som UNEP med samma genomslagskraft för att arbeta med konventioner och avtal på global nivå där särskilt regeringar och näringsverksamhet/privatsektorn behöver samarbeta. Sverige har på internationell nivå varit ledande i arbetet med att skydda miljö och människors hälsa från farliga ämnen, inte minst inom EU-samarbetet, och just frågan om en säker kemikaliehantering och reglering är därmed en viktig fråga att fortsätta driva. Sida har, som nämnts i inledningen, även kemikalierelaterade programstöd med UNEP i UNEP Program om Kemikalier och Avfall samt SAICM. Genom specifikt stöd under delprogrammet som handlar om kemikalier, vill Sida säkerställa att det övergripande kemikaliearbetet inom UNEP förblir starkt, för att även ytterligare stärka mer specifika, nära relaterade program. UNEP släppte en rapport 2009 om elektroniskt avfall, som ofta innehåller ett flertal miljöfarliga och hälsovådliga ämnen. Elektroniskt avfall har senaste åren ökat snabbt i både mängd och spridningsradie, mycket i likhet med hur kemikalier riskerar både människors hälsa och miljö. Sidas specifika stöd till arbetet med reglering av elektroniskt avfall kan därför ses som relaterat till kemikaliereglering. Förväntade resultat är:a) Vetenskapligt baserade metoder som stöder övergången till en hållbar utveckling genom flera vägar, inklusive inkluderande grön ekonomi och hållbar handel, och antagandet av hållbara konsumtions- och produktionsmönster på alla nivåer;b) Offentliga, privata och finansiella sektorer antar och implementerar alltmer hållbara förvaltningsramar och praxis;c) Offentliga och privata sektorer är alltmer medvetna om och stöder antagandet av hållbar livsstil och hållbara konsumtionsmönster. Resurseffektivitet. UNEP:s arbete med resurseffektivitet skall bidra till att länder övergår till en hållbar utveckling, inklusive inkluderande grön ekonomi och handel, och anammandet av hållbara konsumtions- och produktionsmönster där kopplingen mellan ekonomisk tillväxt och ohållbar resursanvändning och miljöpåverkan brutits, samtidigt som människors välbefinnande förbättras. Under detta delprogram har Sida specificerat stöd till UNEP:s arbete med 10-Year Framework of Programmes on Sustainable Consumption and Production Patterns (10YFP). Arbetet med att uppnå hållbar konsumtion och produktion är en uppgift som kräver ett globalt skifte, som ställer krav och åtagande från flera olika aktörer på global skala. 10YFP genererar kollektiv påverkan genom program och partnerskap mellan aktörer, och stödet ämnar säkerställa UNEP:s medverkan i detta ramverk. Förväntade resultat är:a) Vetenskapligt baserade metoder som stöder övergången till en hållbar utveckling genom flera vägar, inklusive inkluderande grön ekonomi och hållbar handel, och antagandet av hållbara konsumtions- och produktionsmönster på alla nivåer;b) Offentliga, privata och finansiella sektorer antar och implementerar alltmer hållbara förvaltningsramar och tillvägagångssätt. Utöver stödet som utgår inom de ovan nämnda delprogrammen så har Sida även avsatt specifika medel för att UNEP ska genomföra en studie som utreder hur integreringen av fattigdomsperspektivet har gått genomslag i form av uppnådda resultat i UNEP:s verksamhet och insatser.
Svenskt bistånd i siffror och berättelser
Vill du läsa mer om vilka resultat svenskt bistånd leder till?
Rapporter från Expertgruppen för biståndsanalys och Sidas strategi- och korruptionsrapporter Berättelser om biståndets resultat Sidas årsredovisning