GFDRR /VB 2021-2025
Insats-ID : SE-0-SE-6-14035På denna webbplats visas öppna data om det svenska biståndet, som visar när, till vem och för vilket ändamål svenskt biståndsmedel betalas ut, samt vad det har gett för resultat. Denna sida innehåller information om en av de insatser som finansieras med svenskt bistånd.
Sendairamverket är ett globalt överenskommet ramverk för arbete med katastrofriskreducering. Ramverket har antagits av FNs medlemsländer och beslutats av FNs generalförsamling. Syftet med ramverket, som ämnas implementeras över perioden 2015-2030, är att koordinera och utveckla det globala arbetet med katastrofriskreducering samt att stödja länder och lokalsam...
Läs hela beskrivningenFrån
- B031 - Bidrag till finansieringsmekanismer med flera givare och flera implementerande organisationer
Mer om insatsen
Sendairamverket är ett globalt överenskommet ramverk för arbete med katastrofriskreducering. Ramverket har antagits av FNs medlemsländer och beslutats av FNs generalförsamling. Syftet med ramverket, som ämnas implementeras över perioden 2015-2030, är att koordinera och utveckla det globala arbetet med katastrofriskreducering samt att stödja länder och lokalsamhällen i att utveckla och stärka sin planering och hantering av katastrofriskreducering. Global Facility for Disaster Reduction and Recovery (GFDRR) som är en global samfinansieringsfond ("Trust Fund") för katastrofriskreducering, som hanteras av Världsbanken och som varit en del av den reform för samfinansieringsfonder som nyligen genomförts inom banken. GFDRR har ett mandat att planera och genomföra aktiviteter på global nivå inom katastrofriskreducering, i linje med Sendairamverket för katastrofriskreducering 2015-2030 och bedöms på ett bra sätt komplettera Sidas stöd till bl.a. FN:s kontor för katastrofriskreducering (UNDRR). Inte minst GFDRR:s kombination av information- och kunskapsdelning, rådgivning, tekniskt och finansiellt stöd ger en helhet som är mycket uppskattad. GFDRR har genom sin placering på Världsbanken möjlighet att påverka och mobilisera investeringar inom resiliens och klimat kopplat till katastrofriskreducering på landnivå, och har med en hävstångseffekt på ca 1:100 effekt långt utöver deras egen budget. Sida avser bidra med totalt 120 000 000 SEK, med utbetalningar om 30 000 000 SEK per år under de svenska kalenderåren 2021-2024, för att finansiera genomförandet av GFDRR:s strategi för 2021-2025 med tillhörande årsarbetsplaner och årsbudgetar. Den totala budgeten för strategiperioden uppgår till 375 miljoner USD och övriga givare är bl.a. Australien, Österrike, Kanada, EU, Tyskland, Indien, Italien, Japan, Luxemburg, Norge, Serbien, Schweiz, Storbritannien och USA. GFDRR:s nya strategi bygger vidare på resultaten från den föregående strategin, och har fyra mål vilka korresponderar väl till Sendairamverket: 1) Riskinformerade underlag för att fatta beslut 2) Reducera risker och integrera katastrofriskhantering; 3) Finansiell beredskap för att hantera katastrof- och klimat händelser; 4) Katastrofberedskap och hållbar återhämtning; GFDRR kommer under den kommande perioden att arbeta aktivt med bl.a. klimatanpassning, urbana frågor och naturbaserade lösningar för katastrofriskreducering, vilket gör att insatsen bedöms bidra till måluppfyllelse i strategin för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar miljö, hållbart klimat och hav, samt hållbart nyttjande av naturresurser 2018-2022.
Här visas alla aktiviteter kopplade till insatsen. Klicka på en enskild aktivitet för att se fördjupad information.
Totalt 0 SEK fördelat på 0 aktiviteter
Här presenteras en lista över alla utbetalda transaktioner för en specifik insats. Varje betalning kan spåras till en särskild aktivitet. Negativa belopp indikerar att det skett en återbetalning.
0 transaktioner
Inga transaktioner tillgängliga för denna insats
0 insatsdokument
Nedladdningslänk |
---|
Inga insatsdokument tillgängliga för denna insats
Resultat
Resultat som uppnåtts genom GFDRRs arbete och som bedöms vara relevanta för strategimålet: Stärkt anpassningsförmåga och motståndskraft mot klimatförändringar och naturkatastrofer; Tvärgående: Utöver sina fyra prioritetsområdet arbetar GFDRR med jämställdhet och inkludering samt konfliktperspektiv som tvärfrågor i sitt arbete. Detta utgår från att sårbara grupper i samhället drabbas hårdast av naturkatastrofer och klimatförändringar. GFDRRs mål är därför att integrera jämställdhetsperspektivet i alla insatser (s.30). Sammantaget har 92% av insatserna innehållit en jämställdhetsanalys under FY22, vilket visar på en förbättrad integrering av frågan jämfört med förra årets 81%. Genom arbetet med inkludering och jämställdhet har GFDRR exempelvis utvecklat en kartläggning av sårbara befolkningsgrupper i provinsen Trà Vinh i Vietnam. Detta har stärkt provinsens kapacitet att erbjuda socialt skydd till potentiellt påverkade hushåll, samt stärkt det redan existerande sociala trygghetssystemet (s.49). GFDRR har även ambitionen att stärka konfliktperspektivet (FCV) och öka integrering av ett katastrofriskreduceringsperspektiv i Världsbankens program och finansiering i konfliktländer. Under 2022 har GFDRR inlett fas två för arbetet och en teknisk rådgivnings grupp med givare, organisaitoner och instanser inom Världsbanken deltar och delar information, kunskap och idéer. (GFDRR vårmöte Washington 2023-05-22) Stärka institutioners och lokalsamhällens förmåga att genom kunskap, verktyg och resurser för att hantera klimatförändringarna, inklusive stärkandet av sociala trygghetssystem och resilient och miljömässigt hållbar livsmedelsproduktion. I och med att katastrofer medför stora finansiella förluster för länder, och klimatförändringarna riskerar att ytterligare förvärra detta stöttar GFDRR länder i att förbereda sig finansiellt för katastrofer s.22). GFDRR har under 2022 gett stöd till Senegal, Vanuatu och Tuvalu i kapacitetsbyggande syften för att bättre kunna hantera katastrofrisker (s.22). På Kap Verde stöttade GFDRR även ett träningsprogram i stärkandet av katastrofriskfinansieringskunskaper för anställda på finansdepartementet samt andra myndigheter (s.43). Mobilisering av kapital för anpassning samt att klimatfinansiering når den lokala nivån Under verksamhetsåret 2021/2022 (FY 22) implementerade GFDRR 134 insatser i 47 länder, med ett totalt värde av 40.6 MUSD (s.98). Utöver sin egen finansiering har GFDRR även mobiliserat kapital bestående av 2.3 miljarder USD i katastrofriskreduceringsåtgärder. Majoriteten av GFDRRs verksamhet bedrivs i Afrikaregionen, där 10.8 MUSD av den totala budgeten investerats i totalt 35 insatser. Genom sina insatser stöttar GFDRR främst regeringspartners, men 44% av aktiviteterna har riktats mot lokal nivå (s. 99). Alla insatser bidrar även till att uppnå Sendairamverkets mål (s.xxii). GFDRRs instrument för att snabbt uppskatta skador och förluster efter en katastrof (GRADE, se nedan beskrivning) har användts i bland annat Madagaskar för att snabbt uppskatta skadorna och behoven efter flera pefter varandra påföljande cycloner. Efter en snabb analys av GRADE kunde Madagaskar få behörighet till finansiering från VB katastrof fönster (CRW) inom två månader efter katastrofen. Därifrån mobiliserades 250MUSD. Stärka innovationsförmågan och upptaget av framgångsrika innovationer inom anpassning samt att främja utveckling och användning av naturbaserade lösningar Inom sitt arbete med riskreducering och integrering av katastrofrisker stöttar GFDRR länder att förbereda och anpassa sig till klimatförändringarna genom att möjliggöra identifiering och förståelse för nutida och framtida risker, samt främja innovativa riskreduceringsalternativ (s.15). GFDRR har de senaste åren prioriterat naturbaserade lösningar och under FY22 arbetade GFDRR med denna metod för klimatresiliens i 30 länder vilket har resulterat i finansiella åtaganden för och lån på omkring 10 miljarder svenska kronor (1 miljard USD) (s.16). Projekten inkluderar stärkandet av urban resiliens i Sierra Leone, installering av urbana parker, återställning av våtmarker och planering för urbant jordbruk i Madagaskar och ett fördjupat samarbete med lokala myndigheter i Sri Lanka implementerades naturbaseradelösningar för att hantera jordskredsrisker, med ett särskilt fokus på de mest sårbara hushållen bosatta i dessa områden (s.17,75). På en regional nivå stöttade GFDRR även Sydasien genom ett bidrag på 700 000 USD vilket innehåller rekommendationer för klimatresiliens, naturbaserade lösningar och kapacitetsutvecklande aktiviteter (s.17). Genom arbetet med naturbaseradelösningar har GFDRR åtagit sig att nå 10 miljoner människor och återställa 351 000 ha land (s.16). Bidra till en ökad användning av tidiga varningssystem, tillgång till klimat och geografisk data bl. a genom nyttjande av digitaliseringens möjligheter. Investeringar i förbättrandet av hydrometrologisk data och tidiga varningssystem är ett av GFDRRs prioriteringar för förbättra samhällens och regeringars förberedelse på klimatkatastrofer (s.26). Under 2022 hade Världsbanken 80 projekt i cirka 90 länder med totala investeringar på ungefär 1 miljard USD inom området och GFDRRs arbete står för förberedandet och implementeringen av en betydande del av dessa insatser (s. 27). GFDRR stöttar exempelvis flera åtgärder för moderniseringen av hydrometrologiska tjänster och tidiga varningssystem i bland annat Algeriet, Djubouti och Tunisien för att bättre skydda människor och minimera ekonomiska förluster till följd av hydrometrologiska katastrofer (s.68). Ökad tillgång och användning av data är avgörande för genomförandet av trovärdiga kvantifieringar av klimatrisker (s.10). GFDRR har utvecklat det digitala verktyget GRADE som använder flera källor (över 1000 globalt sammankopplade katastrofkällor från regeringar, provinser och andra för att relativt snabbt kunna göra en översiktlig kostnadsanalys av skador och förluster. COVID 19 ökade behovet av att kunna göra uppskattningar och analys av skador och kostnader på distans och GRADE har under FY22 gjort 12 analyser för att möjliggöra evidensbaserade beslut inom klimatriskhantering (s. 6 och 10). Stärka konfliktperspektivet inom klimatanapassning och synliggöra kopplingar mellan konflikt och klimat för att förebygga konflikt och verka fredsbyggande. Inom konfliktområdet har GFDRR genom analytiskt arbete främjat sammankopplingen av katastrofriskhantering och konflikt, exempelvis genom en djupgående analys av sammankopplingen mellan dessa i Sydsudan. I analysen fann GFDRR en koppling mellan allt svårare översvämningar och torka samt antalet lokala konflikter, vilket informerade landets katastrofriskhanteringsprocesser (s.36). I Etiopien finansierar GFDRR även insatser för att försäkra att rekonstruktion och post-konflikt återhämtning genomförs på ett resilient sätt. Detta inkluderade en geospatial analys av hur internflyktingar och återvändandes rörelsemönster påverkas till följd av konflikt, översvämning och torka (s. 44) GFDRR har tillhandahållit data och stött regeringen i Ukraina med en första analys analyser av skador och behov relaterade till det pågående kriget och en planering för återhämtning och återbyggnad. Analysen täcker 20 sektorer och bygger på Världsbankens gröna, resilienta och inkluderande utvecklings principer. Det är den första översikten över de omfattande skador som landet lidit sedan den ryska invasionen (s55). Resultat som uppnåtts genom GFDRRs arbete och som bedöms vara relevant för strategimålet: Fler miljömässigt hållbara städer och inkluderande samhällen är följande; Inom arbetet med att öka tillgång och användning av data har GFDRR möjliggjort användningen av digitala verktyg och information för att stötta länder i sin katastrofriskreducering och stärka deras urbana resiliens genom användningen av Earth observation data och tjänster (s.10). I Kinshasa i Demokratiska republiken Kongo har GFDRR stärkt lokala institutioners och ungas kapacitet i användandet av Earth observation data och tjänster för att stärka katastrofriskhantering och urban resiliens (s.12). Liknande kapacitetsutvecklingsinatser har även genomförts i Karibien för att stödja resilient infrastruktur (s.12). Därtill stöttade GFDRR produktionen av riskprofiler och kartläggningar av riskutsatta områden i flera länder. I Tanzania finansierade GFDRR genomförandet av 12 multirisk-profiler vilket har utökat tillgängligheten av data och ökat förståelsen för översvämningsrisker i landet, vilket i sin tur informerat planeringen och placeringen av ny infrastruktur genom att stötta lokala infrastrukturprogram i deras katastrofriskhantering (s.43). En liknande översvämningsanalys har genomförts i Malawi, vilket även här informerat Lilongwes stadsråds strategiska stadsplanering (s.43). I Laos har GFDRR stöttat analytiskt arbete i undersökningen av risker, för att bygga en strategi som hjälper städer att integrera urban planering med landskapsarkitektur och vattenförvaltning genom användning av urban dränering och naturbaserade lösningar. I Chad finansierade GFDRR istället en integrerad skörhets- och behovsanalys för sårbara grupper och internflyktingar med ett fokus på kvinnor, för att förbättra översvämningshantering och urban resiliens i staden NDjamena (s.44) Inom sitt arbete har GFDRR även fokuserat på stärkandet av infrastruktur, däribland resilient skolinfrastruktur. I Mocambique förstör tropiska stormar ungefär 500 klassrum per år och GFDRR har i samarbete med Världsbanken och landets regering utvecklat resilienta konstruktioner och förbättringar av klassrum vilket resulterat i mer än 3,700 stormresilienta klassrum i Mocambique (s.45). Arbete med stärkt skolinfrastruktur har även gjorts i konfliktutsatta Irak, där GFDRR stöttar integreringen av katastrofriskreducerande-kriterier för framtida skolinfrastruktursinvesteringar (s.67). Källa: Global Facility for Disaster Reduction and Recovery. 2022. ANNUAL REPORT: Bringing resilience to scale.
yftet med denna Sida-insats är att stödja GFDRR:s globala arbete med katastrofriskreducering, inte minst gällande klimatrelaterade risker. Sendairamverket för katastrofriskreducering 2015-2030 Sendairamverket är det globalt överenskomna internationella ramverket för arbete med katastrofriskreducering. Ramverket har antagits av FNs medlemsländer och beslutats av FNs generalförsamling, med syfte att koordinera och utveckla det globala arbetet med katastrofriskreducering för att minska antalet människor som drabbas och avlider an naturkatastrofer. FN:s organ för katastrofriskreducering, United Nations Office for Disaster Risk Reduction (UNDRR), har fått mandatet av FN att implementera Sendairamverket och leder därmed detta globala arbete, men Sida bedömer att GFDRR:s arbete är ett bra komplement eftersom det även möjliggör kapacitetsuppgyggnad, direkta investeringar och mobilisering av ytterligare finansiering. GFDRR:s strategi för 2021-2025 Den nya strategin bygger vidare på resultaten från den föregående strategin, och har fyra mål vilka korresponderar väl till Sendairamverket. GFDRR:s vision är att samhällen och länder ska få stärkt resiliens mot katastrofer, klimatrisker och andra kriser samt att kostnader för mänskliga samt ekonomiska förluster minskar genom att; Mål 1: Riskinformerade underlag för att fatta beslut Att länder och lokala samhällen har tillgång till öppen och fri evidensbaserad information för att kunna fatta beslut som utgår från att förstå risker till att hantera risker, samt stärkta policyramverk för effektiv katastrofriskhantering och klimatanpassning. Mål 2: Reducera risker och integrera katastrofriskhantering; Att reducera risker genom att stärka infrastruktur, urban och rural resiliens och integrera katastrofriskhantering i olika sektorer. GFDRR kommer vidare att skala upp arbete med att hjälpa länder minska katastrofrisker genom investeringar i grön-grå infrastruktur, med starkare fokus på naturbaserade lösningar och biodiversitet. GFDRR avser att integrera katastrofriskreducering inom Världsbankens infrastruktursektorer, vatten och sanitet, energi etc. samt en ökad integrering av klimat och katastrofriskhanteringsmetodik i planering och genomförande. Mål 3: Finansiell beredskap för att hantera katastrof- och klimat händelser; Att stärka ledarskap och hantering av klimat- och katastrofrisker i kontexten av bredare finansiella risker från händelser och kriser. Genom att stärka förståelsen och användningen av olika instrument och ramverk för katastrofriskhantering, samt sociala skyddsnät och innovativ finansiering. Mål 4: Katastrofberedskap och hållbar återhämtning; Att stärka lokala samhällen och regeringars beredskap genom att öka tillgången till hydrometrologisk data och tidiga varningssystem för multi-risker, stärkande av katastrofberedskap kapacitet samt ge stöd till hållbar återhämning/återuppbyggnad. Samt ge stöd till behovsbedömningar efter katastrofer för hållbara ramverk för återhämtning/återuppbyggnad. Arbetsplanerna är uppdelad i fyra strategiska arbetsområden som återspeglar strategin och kommer baseras på efterfrågan från länder i sex regioner; Afrika, Öst Asien och Oceanien, Europa och Centralasien, Latinamerika och Karibien, Mellanöstern och Nordafrika, samt Sydasien. Insatsen ska vid sitt slut ha bidragit till att länder, lokalsamhällen och aktörer har tillgång till tillförlitlig data, goda erfarenheter samt innovativa metoder tillgängliga för att, länder och lokalsamhällen kan fatta riskinformerade beslut, samt att deras förmåga att reducera existerande risker i urban och rural miljö över olika sektorer har stärkts. Ett starkare fokus på grön infrastruktur och skydda biodiversiteten. Regeringarnas finansiella katastrofberedskap ska stärkas och kopplingen mellan katastrofriskreducering och klimatanpassning i ökande grad ha integrerats. Till sist ska lokala samhällens och regeringarnas katastrofberedskap stärkas genom bättre hydrometrologisk data, tidiga varningssystem för multi-risker och bättre katastrofberedskapskapacitet. Sida bedömer att insatsen sammantaget kommer bidra till färre avlidna av naturkatastrofer samt minskade ekonomiska förluster, genom att olika aktörer minskar risker och ökar beredskap före, responderar bra under och återuppbygger på ett hållbart sätt efter en kris eller katastrof.
Svenskt bistånd i siffror och berättelser
Vill du läsa mer om vilka resultat svenskt bistånd leder till?
Rapporter från Expertgruppen för biståndsanalys och Sidas strategi- och korruptionsrapporter Berättelser om biståndets resultat Sidas årsredovisning